Tröttsan

Idag var faktiskt första dagen som jag sov igenom ungarnas och Herr B´s frammarsh mot att göra sig klara för dagis. Varenda morgon vaknar jag och går upp med dom, (självklart somnar jag om senare, man måste ju ta tillvara på tillfällena). Men idag märkte jag inte ens av dom och jag undrar hur det kan vara möjligt.... Jag måste verkligen ha kommit in i en trött vecka.
Men tänk om det här är sista veckan som jag KAN sova... Sista veckan med Lillfisen instängd... och sista veckan med me, myselfe and Lillfisen...
Jag måste nog sova som fan nu för allvarligt, när kommer livet att ge mig dessa chanser igen..?!
Troligen aldrig... Inte precis så att jag tänker bli en valross igen... någonsin!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0