Jossan på nya marker

Idag lyckades jag få med Jossan på gymmet. Fråga mig inte hur det gick till, men inte ens en liten muta behövde jag komma med. Antagligen var hon så less på grabbarna att hon bara väntade på en ursäkt att få lämna huset.
Duktig var hon i alla fall. En halv minut på ungefär varenda redskap som fanns. Men det allra bästa av allt, som gjorde storasyster sååå stolt.... hon rörde inte mobilen EN ENDASTE gång! Hon hade till och med lämnat datan och därmed Facebook hemma.... Storasysyer stol bortom gränserna...


Jossan kämpar med sina armar...


Jossan kämpar med sina ben....


Jossan kämpar med sin rygg....


Och Mickan drömmer sig bort i stolthetens land.....

Ehh, hur var det nu?

När Wille gick och lade sig igår kväll så hade han ett gäng röda prickar i pannan. Eftersom jag hade sovmorgon så bad jag B kolla så att det inte hade blivit värre på morgonen. Jag ringde honom när jag hade vaknat och frågade hur det hade sett ut i pannan och han svarade att det var helt borta. Skönt tänkte jag.
När jag hämtade kidsen på dagis på eftermiddagen så såg jag att prickarna var tillbaka i pannan på Wille. När jag frågade B om hur detta gick ihop så föste han bort Linus hår från pannan, tittade och konstaterade att där fanns inga prickar. Jag bad honom kolla på Willes panna och Herr B vart allt lite häpen när han såg att prickarna fanns kvar där de var kvällen innan. Sen ler han, skrattar och utbrister; "Oj, jag har kollat på fel barn..."

Är jag galen som lämnar pojkarna ensamma i deras förvirrade faders sällskap..?!

Natti

Jag har en sån rolig sak att berätta... Men först ska jag sova!
Om jag fortfarande tycker att det är roligt när jag vaknar så ska ni få veta...

Jossans pratar

Appropå absolut ingenting igår kväll så kläcker Jossan helt plötsligt ur sig;
"Men alltså, är Linus överviktig eller..?"


Nähä, bara valkigt goooo

Fortsättning...

Jag och Herr B tänkte att vi skulle delge Jossan hennes brist på geografi-kunskaper, men samtidigt förstås få oss ett gott skratt, så vi började där vi slutade sist..;
B- Jossan, om du ska se Zlatan spela i Milan, vilket land ska du köpa biljett till då?
J- Till Spanien ju...
B- Och det är du säker på?
J- Jamen det är klart att jag är!
B- Jossan, Milan är ett lag i staden Milano. Vilket land ligger Milano i?
J- Jaha... Frankrike!
B- Men Jossan, ett land som ser ut som en stövel...
J- Ja då är det ju Spanien!
B- Men Jossan, Milano och Milan finns i Italien.
J- Ja just det, men det visste jag ju faktiskt egentligen.....

Herr B och Jossan umgås

De har ju några månader att ta igen, och som de gör det sen......

Syskonmys


MICKAN  OCH JOSSAN MYSER I SOFFAN!!!!!!

Jossan is in the house...

Familjen har precis hämtat hem Jossan från flyget. Hon landade efter en sommar i Båstad och hon var efterlängtad. Vi har nu lagt beslag på henne för ett tag och hon ska nu bo hos oss i några dagar.
För er som inte är helbekant med Jossan så är det min minsta lillasyster, världen sötaste och mest omtänksamma människa. Dock så är hon, som vi ibland säger, inte den skarpaste kniven i lådan.
Följande samtal utspelade sig i bilen på väg hem från flyget;
J- Vad tycker ni om att Zlatan är klar för Milan då?
M- Jag kunde faktiskt inte bry mig mycket mindre... Vad tycker du då?
J- Det är ju fett.
M- Varför tycker du det då?
J- Joo, men det är väl bra...?
M- Du har ingen aning om vad det innebär att han flyttar till Milan eller hur?
J- Ehh, nej!
Här kommer Herr B på en fantastisk bra fråga att ställa till Jossan...
B- Vilket land ligger Milan i då?
J- Frankrike! NEJ, jag menar Spanien!

Tandis

God morgon världen... Morgon ialla fall!
Nu åker jag in till tandis och sätter hela mitt psyke på spel....
Vi ses!
(I vilket skick återstår att se...)

Inte lätt att bli gammal

Jag har en gammal man! En heldags vedhuggning med sina bröder åt deras moder ersattes av en fotbollsmatch. Och resultatet är en åldrande, stel, ont-i-kroppen-gnällande, ömmande gammal gammal man...
Tur han har en ung och pigg vän som kan bära honom genom hemmet....

Arbete

Nu måste jag gå upp i sovrummet och arbeta lite!
Känns ju förjävligt att behöva förstöra denna dag med att sova i min osköna, omjuka, opluffsiga säng, men om det ska vara det enda sättet att se hur min film ska se ut så måste jag nog gå och knoppa nu så jag kommer in i handlingen igen.
OjOjOj... vad gör man inte för konsten.....

Min nya karriär

Inatt drömde jag att jag såg den bästa film jag någonsin sett under alla mina långa många 27 år. Det lämnade mig med en ide. Jag ska bli filmgörare!
Att jag inte har kommit på den idén tidigare. Det är ju säkert som gjort för mig, bara skriker Mickan-arbete. Alla film-görar-chefer sitter säker och suktar och väntar på Mickan. Anledningen till att de själva ännu inte hört av sig är nog för att dom inte har mitt telefonnummer, men det går ju att ordna...
I min första film som jag ska göra, den jag drömde om inatt, så är den enda jag kom ihåg som var med Liza Marklund som spelade en trädgårdskärring med gropig rumpa. Men hon vill jag nog inte ha med i den riktiga filmen. Det är nog mycket möjligt att jag vill ha mig själv som den kvinnliga huvudrollsinnehavaren. Självklart Michael Nyqvist på den motsvarande manliga posten, också Kicki Danielsson på ett hörn.
Filmen var ute i nån norrländsk glesbygd och på en bonngård. Åhh om ni bara visste vilken bra film jag såg inatt!

Krokom från luften

Då var det Krokomsdagen till ända. Jag , Pella och Lasse var där och visade upp bilar och körde upp barnen i hävaren, uppskattat! Även om vissa brandmän känner sig lite nöjda på det där med barn på ett tag nu....
Efter att ha lämnat bilarna på stationen så följde Pella, Anna och Mira med hem och umgicks några timmar.
NU har jag och Herr B avverkat en ensam middag med rött i glasen och är nog lite inställda på att forsätta den banan. Jour-lös i helgen och arbetet börjar nästa vecka, så passa på är nog på sin plats.


Mickan i egen hög person



Jörgen tog med världens finaste Rottis Lina på en åktur för att öva henne i nya moment.



Några kidsisar och en pappa på väg upp i hävaren



Mickan och några av dagens äldsta resenärer



Och Wille och Linus fick åka med mamsen på en tur.... Alla glad och nöjda!

Arbetsdags

Åh så fint det blev av mina IKEA-köp igår. Men glatt sinne beger jag mig nu till brandstationen för att hämta basbilen och hävaren och åka ner med dom på Krokomsdagen. Vi får även sällskap av ambulansen så om ni vill se hur brandbilarna och ambulansen ser ut och prova att åka upp i hävaren är ni välkommna till Strandvägen, a.k.a Mickans Gata!

IKEA- over and out

Tre självgoda människors IKEA-dag i bilder...


Lunch är en viktig start på en lyckad shoppingdag...


...nästan lika viktig som efter-lunch-supen...


.....och efter-supen-godiset....


En godis-pause till känns viktig....


...redhead-sällskap känns ännu viktigare....


Lastning lyckad. Lite finger-avfall får man räkna med...


Nöjda, lite trötta (jodå tjejer kan också bli det av heldags-shopping) på väg hemåt


En superduperdag med vännerna, skratt i massor och nyhandlade saker. Precis vad en flicka vill ha!
Och det bästa av allt; inga skrikande ungar (inte våra iaf) och inga karlar som vill springa igenom varuhuset (inte våra iaf)
Puss på er tjejer. Och Frida (hon som saknades för att göra trion fulltaglig) du får hänga med nästa gång!

Adios

Nu säger jag hej då till er alla söta. IKEA väntar på oss så nu drar vi.
Detta innebär att vi inte kommer att höras något mer idag, möjligtvis ikväll. Om vi kommer hem förstås. Risken finns ju att vi kraschar och dör och då hörs vi ju inte nåt mer.
Men om det inte händer så hörs vi ikväll. Puss och Kram

pyssel-Mickan

Jag har haft umgänge med penseln igen. Eftersom jag är så stolt över min nymålade skithus-skylt så vill jag ju visa upp den. Roligare hade kanske varit om jag haft en så kallad Före-bild. Men ni kloka läsare inser kanske att dörren innan var vit. Vit, bara vit och helt enkelt vit.

Matdags

Varje dag, varenda eviga dag så blir det bråk mellan grabbarna när de kommer hem från dagis. Det ska, bara SKA, bråkas om vem som ska ge Gunnar mat. Wille behärskar både maten och vattnet hyfsat. Linus däremot... helst skulle jag vilja att han helt höll sig borta. Maten är ju i och för sig lätt att städa upp när det kommer brevid, för det gör det. Vattnet däremot är inte lika roligt att torka upp. Det kan vara fem vattenskålar som han har hunnit tappa ut på golvet på vägen från diskbänken. För jodå, det ska tas direkt från kranen.
Gissar att jag ändå ska vara glad att dom är så hängivna katt-mat-och-vatten-medhjälpare... Måste jag ju inbilla mig! 

Innan de ens har hällt upp så ser det ju alltid lovande ut....


...det är ju när de väl har börjat hälla som det går utför, även för Wille!

Det blir av!

Igår kändes det mörkt. Men nu verkar det som att IKEA blir av.
Veronica ringde igår för att berätta att hennes Nico 1½ år hade feber och även hade mage att kräva sin mammas närvaro då han var tussig.
Så jag ringde idag för att dela med mig av min mut-plan till den lille. Om han kunde låtsas vara frisk för ett tag så skulle tant Mikaela komma med en stor godispåse. Det var ju liksom bara över fredagen som han skulle behöva vara frisk, under helgen får han vara hur sjuk han vill för då har hans mamma hunnit shoppa sig fridfull och skulle antagligen inte störas nämnvärt av en sjuk lilleman.
Nu vart det så att jag kommer att spara in några hundralappar på den där godispåsen eftersom Nico var feberfri idag och antagligen, förhoppningsvis kommer att vara det imorgon också.

Så IKEA, fyll på lagret!
Miel är träningsfri imorgon och det finns inte en unge i världen som ska få stoppa våran shoppingdag imåra!

michael for the oscar

Kan inte Michael Nyqvist bara få en Oscar... För vad som helst, bara mannen får en Oscar!

Hade jag varit en sån som lallade på med Ansiktsboken så hade jag startat en grupp med detta syfte. Det hade jag bannemig gjort.
Klokt nog håller jag ett fint avstånd till Ansiktsbok-smörjan... men OM!


Har Sverige skådat någon bättre?

Onsdag kväll



När ungarna sover har ankmamma och ankpappa party....

Zlatan

Jag tycker det är väldigt mycket snack om Zlatan just nu. Väldigt mycket. Kanske lite för mycket för en kille som mest sparkar boll.


Säg aldrig emot katten

Jag sa just till Gunnar; Kom så går vi och gör nåt vettigt!
Men då sa Gunnar; Nej snälla, kan vi inte ligga kvar och gosa mera...
Och då sa jag; Okej då, om du måste tjata så myser vi väl ett tag till...

Mickan tipsar...

...om Krokomsdagen på lördag. Plats; Mickans Gata, också kallad Strandvägen.
Loppis, mat, kolbullar, godisregn, fiskedamm mm. OCH klockan tolv kommer Räddningtjänsten med några bilar.

Kom och umgås!
Ps. Mickan finns på sin gata hela dagen... Ds

Känns viktigt att barnen har lärare i skolan

Eftersom jag egentligen inte har någon som helst koll på det här med politik (jag vet, jag bör skämmas) så fattar jag inte riktigt vilka alla människor är och vad allt i grunden handlar om. Jag vet ju att Reinfeldt är statsminister men jag vet ju inte riktigt vad han vill. Jag har även snappat upp att det är val snart, så långt är jag med.
Jag såg i Expressen idag att en persom som heter Borg (Lars?) sa; "Vi måste sätta lärare framför butlers". Och det gjorde mig glad att höra. För det måste ju betyda att vårat land drivs ganska bra när vi har personer som ser så glasklart på verkligheten.
Hade det inte varit för att jag tycker Mona är så söt så skulle jag ha röstat på geniet Borg!

Herr B är inte nöjd!

Satt och pratade med Herr B igår när han sa att jag hade varit så snäll de senaste dagarna. Jag hade inte blivit arg en endaste gång. Inte ens för att han inte tog rätt på disken.
-Men det är väl bra, eller? undrade jag.
-Men det är ganska tråkigt här nu, det händer ju ingeting. Du har ju inte ens fått ett litet spel...

Så vad gör jag nu? Behåller familjefriden med att dra igång nån skit ikväll...?
Jag får väl se om jag kommer på nåt bra.












???

Jag frågade B igår om vi inte kunde ta en mysig kväll med vin idag. Han svarade; "Jag ska kolla vad de säger på jobbet".
Och jag har funderat och funderat men kommer inte fram till något annat än- Hur menar han där???

Nope

Då har jag INTE gymmat bort värken... Funkade inte!


MEN jag har övat mer på att klistra på ett leende...

Då ska vi se...

...om det går att gymma the pain away!

Säkert inte. Men blir i vilket fall borta nån timme.
Adios!

Kul start....

Då är det bara att invänta mensvärken som kommer att infinna sig någon gång under denna dag. Antagligen snart!
Vissa dagar bara föds med goda förutsättningar.....


Det är viktigt att träna på att klistra på leendet dagar som denna...

Fäljar eller fälgar.....

Jag vet tydligen inte hur fäljar stavas. (ska tydligen vara fälGar) Det säger Herr B. Och då säger jag;
Precis så lite bryr jag mig om fäljar. Att jag skiter i hur det stavas!

Fäljar?

B satt tydligen och kollade fäljar på nätet. Plötsligt frågar han mig om jag skulle vilja ha några fäljar som han visade en bild på...
Och jag börjar tvivla på om vi verkligen känner varandra, ens lite... Jag kunde nämligen inte bry mig mindre om vilka fäljar som sitter på våran gråa bil (SAAB bör märket vara) det skulle kunna vara spisplattor som satt där utan att jag skulle störas minsta lilla av det. 
Så älskling, vill du köpa nya fäljar så varsågod! Du har fria händer att göra vad du vill. Faktum är att jag tror vi har hittat ett område där du faktiskt kan få bestämma... Så härligt för dig!

Bedtime friends

Det går inte en nattning utan att Wille hämtar Gunnar från där han råkar befinna sig, för att ta med honom till sängen.
DÅ kan de somna gott tillsammans!

Sådär ja...

...Fredag= Turkiet eller IKEA!

Ingen stjärna idag

NU ska jag försöka komma iväg och träna. Förmiddagens plan gick åt skogen när jag var tvungen att försöka locka in Gunnar som smet ut i ett av Mickan sämre stunder som dörrvakt.
Det tog sin tid, han kom senare in men låg inte riktigt på plus.
Detta var mitt i mitt målarstim. När han kommit in och jag kunde fortsätta måla min pall så bestod arbetet plötsligt i att försöka hålla Gunnar färgfri. Det gick sådär. Efter en lyckad kvart så vart då, oundvikligen, tassarna vita.
Gunnar lyckas inte riktigt bättra på plus-statistiken med detta.
Jag vart irriterad och skulle skynda mig ut med pallen på bron. Det skulle gå fort, hållas borta från Gunnar och jag var irriterad. Vad händer då? Jag tappar givetvis taget men lyckas fånga upp pallen i famnen...
Favvo-tröjan vit, håret vitt och målningen åt helvete....

Sa jag att Gunnar inte ligger på plus..?!

Yr...

Idag vaknade jag av att jag hörde ett böneutrop från en moskee...

Fast jag låg hemma i min säng. I Sverige. I Krokom.

Undrar om jag hörde fel???

Tack för kvällen

Föregående inläggs dagsplan höll ganska precis. Några toabesök som jag glömde planera in bara.
Middagen var förbannat bra. Vi åt och vi drack (alkoholfritt för mig och Dag, mest för att vi är så förståndiga...) Sen åt vi lite till, också käkade vi lite mera.
Barnen var ständigt uppvaktade med godis, egna TV-rum, godis, glass, godis, tomater, godis och allt annat ätbart som de luktade sig fram till. KAN vara så att våra barn i fortsättningen vill bo med Dag och Eva... Inte helt säkert, men mycket möjligt!
Också, fast jag inte vet om Dag själv inser det, så har han numera gjort det till en tradition att uppvakta Mickan med favoriten Helnöt. Nåt jag nu kommer att förvänta mig vid VARJE möte....
Kan inte förstå varför jag tycker om dessa människor...


Dagge och Herr B


Fanns nog inte en tallrik som inte grabbarna hade länsat...

En lördag

Då så, snart dags att göra en säker rattning hemöver. Gosa med min sovkompis Gunnar. Somna in. Vakna av barn som hoppar på min mage. Kleta på masken. Hoppa in i bilen. Åka till Wassdahls på härlig middag (eftersom jag är synsk så vet jag att det blir Moose-middag). Klappa mig på magen. Styra reklampelaren mot arbetet. Blablabla. Osså börjar vi om....

En lördag. Helt enkelt!

Tragedi

Jag vet att man inte bör skratta åt sina barn när dom är ledsna och jag vet också att jag som mamma bör försöka att göra dom glada så fort som möjligt. Men ibland går det bara inte, som idag. Idag var Wille tvungen att gråta vidare tills mamma hade hunnit hämta kameran och förevigat hans tragedi. SEN kunde jag på ett fint sätt torka tårar och kramas.
Orsaken till hans tragedi?! Hans vän Gunnar... Glupske Gunnar!

Jag ska försöka att återberätta de ord som inte kan höras genom bilderna;

Mamma, hjälp! Gunnar äter upp min macka... Buhu



Men om jag gör så här når han inte, det var ju bra mamma!

Han är en sån fiffig problemlösare min son!

Hela skor!

Shoppingtur över. Linus nu lycklig ägare till ett par hela skor. Han har det bra den grabben...
Wille blev på samma gång ägare till ett par nya stövlar. Kände faktiskt att även han borde få gå med torra fötter när det regnar, som de andra barnen. Problemet med hans gamla?! Inte riiiktigt säker men problemet kan möjligtvis stavas H-Å-L, alternativt H-O-L-E


Linus håliga vs. nya ohåliga

Somliga går i trasiga skor

Linus har tjatat länge om nya skor nu. Jag försöker förklara att man inte kan vara så kräsen och shoppingberoende vid bara två års ålder. Men det har liksom inte fastnat!
Och nu har hålet i den högra skon fått sällskap av hål i även den vänstra. Så för att nu få slut på tjatet så drar jag nu med familjen på shopping.
Jag ställer verkligen upp för mina barn. Det här hoppas jag att han kommer ihåg den dagen mamma ligger på hemmet.....
Han har ju trots allt ätit upp maten nästan varje dag i två års tid.

Gamarna

Har ni någonsin undrat hur det ser ut när en hund och två småa människor är i samma rum som EN ENDASTE glass....

...de förvandlas till tre gapande, hyperventilerande gamar!!!!!

Teknikens miss-under

Just nu går jag och teknikens under inte vidare värsta bra ihop. Inte så att vi någonsin egentligen är som handen i handsken, men som det är nu, så dåligt har det nog aldrig varit emellan oss. Det bara... flyter inte! Jag gör allt för att samarbeta och få till en fungerande relation oss emellan, men just idag spelar det ingen roll.
Skiten bara vägrar att vara med.....

Morgondate med Therese

Har då vaknat, nöjd och stolt över mig själv och min återfunna form. 8 timmar lyckades jag skramla ihop idag, det pekar stadigt uppåt!
Och jag hinner knappt vakna förrän Therese har skickat en inbjudan om "en onyttig och fet macka" på hennes altan. Och det är klart jag kommer. Fett och onyttigt är ju lite av meningen med livet och kan vara (dock ingen som ännu har bevisat detta) anledningen till att världen kom till. Tillsammans med socker givetvis, men det kan man säkert också strö på över den feta mackan....

Sömnproblem

Jag är medveten om att jag tidigare har gått ut i offentligheten med min otroliga, talangfulla, unika förmåga att sova. Denna veckan har den förmågan varit som bortblåst. Ungefär lika bortblåst som Fredrikssons formkurva.
Så idag ska jag sova. Jag ska sova som aldrig förr. Och fan ta mig om jag misslyckas ännu en gång. Då får jag skämmes för mig själv...
Men innan jag slocknar in ska jag ta med mig min saknade Gunnar upp till sovrummet där han kommer att ta plats intill mig, vi kommer att mysa ikapp ett tag innan vi kramandes lämnar in handduken.... Jag och min Gunnar Gobit!

Så ska det bli idag! Det ska det!

Kommer de någonsin att bli vänner?!

Jag ser med spänning fram emot att se hur Linus och Gunnars relation kommer att utvecklas.
Gårdagen (Gunnars inflynningsdag) så var det stor kärlek som Linus ville överföra till Gunnar. Tyvärr uppskattade inte Gunar att Linus sprang efter honom vart än han gick i hans försök att få krama och klappa honom. Därför tillbringades en stor del av den första kvällen (fram till Linus nattning) under soffan, där vi alla vet att Linus inte kommer in...
Idag var Linus mycket mildare med Gunnar och de två kom fram till att de faktiskt har ett gemensamt intresse, nämligen mat! Som vi alla vet så hatar ju inte Linus mat direkt. Och Gunnar verkar också gilla att äta det mesta.
Så idag när Linus satt med sin middagstallrik med tortellini så skulle han bjuda Gunnar som tacksamt tog emot och åt sin tortellini. Antagligen såg Gunnar detta som en inbjudan till Linus tallrik, så helt plötsligt sitter Linus och plockar maten med händerna samtidigt som Gunnar stoppar ner sitt lilla ansikte och gnager i sig lite från alla tortellinisarna. Såg ju mysigt ut. Tills Linus började skrika och gorma för att Gunnar åt hans mat. Som trogna läsare vet så tar man inte ätbara saker från Linus ostraffat.
Linus tänkte lösa problemet med att bjuda på en egen tortellini till Gunnar, men som han fick äta brevid tallriken. Han la snällt ut den och sa varsågod och var nöjd med problemlösningen. Tills Gunnar på nytt sticker ner huvet i tallriken och Linus på nytt skriker till och puttar undan Gunnar....

Ja, det ska bli spännande att följa dessa individer och deras intresse. Men frågan är om dessa två någonsin kommer att bli bästa vänner... Känns tveksamt. Tror Gunnar tycker att Linus är lite för snål för hans smak....

Gunnar is in da house

Med allra största värme och kärlek (så länge han har respekt nog att hålla sina djur-erövringar borta från mig) så hälsar vi vårat nytillskott välkommen till familjen!


GUNNAR!!!!!!

VART???

Jag har tappat bort en glasspinne i sängen!
Rättare sagt, jag KUNDE ha tappat bort en glasspinne i sängen. Om jag åt glass i sängen. Men det gör jag ju givetvis inte. Äter i sängen vill säga. Tappar bort saker, det gör jag för jämnan.
Men om jag nu skulle ha ätit en glass i sängen, då skulle jag nog ha tappat bort glasspinnen i sängen.
Den skulle kunna vara spårlöst försvunnen. OM jag hade ätit glass i sängen....

Allt är sagt med största portionen kärlek

Jag och pappa satt hemma och pratade igår och kom, lite som vanligt, in på pappas yngsta dotter, min arvtagare Jossan!
Följande samtal utspelade sig med, vill jag påpeka, obegransad kärlek....
M- Jossan ringde nyss, ringde hon upp dig?
P- Nej, hon är väl för upptagen med personalfesten de är på.
M- Ja, hon ringde mig nyss iaf och ville prata med dig med.
P- Vart var dom nu då? Danmark eller?!
M- Jag vet inte, frågade inte heller.
P- Nej, hon vet väl inte själv vart hon är.....
M- Nej antagligen inte...
P- Hon skickade en bild på mobilen idag. (visade bilden)
M- Mmm vad söt hon är.
P- Ja verkligen. Hon tycker om att ta kort på sig själv.......

Han är efterlängtad

Jag har svårt att sova idag. Vet inte om det kanske är för att jag är spänd att träffa Herr B som kommer hem imorgon. Iof konstigt om det vore så men vem vet, kanske tiden som ensamstående har omkullkastat min värld, gett mig nya värderingar, lärt mig se det vackra i varje människa, i varje löv, i varje terrorist och även lärt mig att varje dag är en chans att lära sig nya saker, livet är en evig, vacker skola...
Just så här kan det vara, eller så är jag bara så nyfiken och väntansfull på våran nya familjemedlem som ska utöka denna lilla familj.
Vi längtar alla efter denna lilla godbit som ska förgylla våran vardag ännu mer. Vi kan knappt härda ut i längtan efter ett nytt litet yrväder. Jag och grabbarna har handlat alla möjliga härliga saker för att göra den lilles start här hos oss så fantastisk som möjligt. Han kommer att vara så älskad, pojkarna är redan så stolta och jag har en känsla av att mitt hjärta kommer att prövas maximalt...
Detta är en längtan så stark att jag och B inte kunde motstå den när den kom i vår väg. Vi är så förväntansfulla och denna tid kommer att bli så fantastisk, så underbart att detta lilla liv ska finnas hos. För alltid och alltid, tills döden skiljer oss åt.

Men nu måste jag iväg och köpa ett kilo godis....

Ålderstecken

Jag sitter här hemma i soffan med pappa och helt plötsligt blir jag väldigt medveten om att han tar kort på mig med mobilen.
M- Varför tar du kort på mig?
P- Jag måste ha en profilbild på dig som visas när det är du som ringer, så jag ser att det är du som ringer. Jag ser ju inte vad som står där....

Ja, inte verkar inte vara lätt att bli gammal inte...

Kanske skulle det låta just så här....

Solen strålar och jag funderar på att gå till grannarna och ta deras studsmatta i beslag. Kan inte låta bli att fundera på hur samtalet skulle gå om jag lade fram detta förslag för Jossan... Kanske skulle hon säga just precis så här;
"Men kan man bli brun om man hoppar på studsmattan. Det borde nog inte gå, eller?! Man hoppar ju hela tiden så solen borde ju inte ha nån chans att fastna, man liksom flyr ju från strålarna hela tiden i hoppen, eller?!"


Åh vad jag älskar min Jossan....

Sommardagis slut

Jag TROR att sommaren börjar ta slut. Och det tror jag som mest nu efter att jag har varit och lämnat grabbsen på dagis. Helt plötsligt, från en fredag till en måndag, så är all ordinarie personal tillbaka. Och det är ju bra, väldigt bra eftersom fröknarna på Polisvillan ÄR väldigt bra.
Det enda jag inte gillar med att sommaren är slut är att "sommar-fröknarna" är borta. Då tänker jag mest på S. En ung söt tjej som sminkar sig allt för konstigt för att passa en sån söt flicka. Man (har jag gjort) skulle lätt kunna ta henne för en lite halv-blåst tjej som bara irrar omkring. Men där (SKA medges) hade jag fel, fel, fel. Den här unga tjejen skulle med all säkerhet kunna styra detta dagis på egen hand. Hon har stenkoll på allt och alla och är nog den enda som har stenkoll på vad som hänt under HELA dagen, med ALLA barn. Hon är grym!
Tyvärr så är hennes sommar hos oss slut men hon kommer fortfarande att dyka upp titt som tätt som vikare.

Sen har vi Anders som har jobbat på Polisvillan i ett år och under hela sommaren. Men även där verkar det vara slut på hans vikariat snart. Tråkigt. Dels för att jag är en galen förespråkare av manliga dagisfröknar och dels för att våran familj och, hoppas jag, alla andra älskar honom. Han är stor som ett hus och jag tror att jag kanske skulle bli lite rädd om jag inte kände honom och mötte honom i en mörk gränd.
Framför allt Linus är tokig i Anders. Det är Anders hit och Anders dit. Det finns ingen fröken som Linus har bråkat med så mycket som med Anders. Det är inte bara en gång som jag kommit för att hämta grabbarna och Linus gråter, och med frågan om varför han gråter säger Anders utan tvekan eller ånger; "Jag och Linus har bråkat". 
Och det tycker jag är bra för det visar på att Anders inte ger med sig. Har han sagt en sak så är det ett faktum. Jag skulle nog tro att de kvinnliga varianterna ibland kan ge efter för ett gråt-stycke av tillräcklig längd. Dessutom daltar inte Anders med ungarna. Osså är han tokrolig.
Nu är väl kanske inte Anders den som man sitter och myser och kramas med i soffan efter uppvaknandet, utan mer den påhittiga token. Som Linus brukar säga; "Andes toki".

Men nåt säger det mig när den hårdaste gränsdragaren också är den mest omtyckta.....

Söndag kväll

Då har den andre grabben också fallit in i ro.... hyfsat, nästan! Och jag kan trampa omkring barfota och njuta i min ensamhet av att jag kan gå vart jag vill utan att det knastrar och fastnar skit under fötterna. Passar ju utmärkt när jag sen ska lägga mig i en nybäddad säng... (alltså bäddad med nytvättade sängkläder. Jag blev så arbetssam av att bli ensamstående).

Annars har dagen tillbringats med ett farväl-besök av Majoren som åker tillbaka till paradiset i Afghanistan ikväll. Sen åkte vi in till Miel och mös lite innan jag och Wille lämnade av Linus där för att gå på bio. Så mysigt hade vi, bara jag och Wille. Bästa bio-daten jag någonsin haft!

Sen fick jag koka tortellini tre gånger pga att "någon" hela tiden ville ha mer och mer. (Nämner inga namn men han är liten, knubbig och lever för saker som går att svälja).

NU är tiden min och TV´ns!!!

Ensamstående vs. träning

En annan sak jag tänker på angående det här med att vara ensamstående är, Hur i hela friden får dom tid till att träna?
Dessa ensamstående dagar så har min träning blivit lite försummad....
Fast inte ens lite faktiskt, HELT försummad! Har liksom inte ens haft en chans. Tanken har funnits på att ta med grabbarna till gymmet, men så tänker jag på de två gångerna jag har gjort det förr och som båda resulterade i olika grad av skadade barn. Så nej, inget alternativ....

Bara att inse att om jag och Herr B tröttnar på varandra så kommer jag att bli en FET ensamsående tvåbarnsmorsa....

Återigen.....

...gör jag natt klockan 22.00, EN LÖRDAG!!!!
Det är ordningssamt att vara ensamstående....

Man får väl passa på!

Dumt är ju iaf att blogga när man är ensamstående. Under de minuterna jag skrev mitt förra inlägg hade Linus hunnit med att norpa en lotion-tub från någonstans, klämt ut halva tuben i handen och var i full färd med att smörja in allt på snoppen när jag hittade honom.
Men, I´m känner mig wild and crazy för tillfället, så jag bloggar ändå och håller fingrarna korsade.....

Det tar sig....

Puh, jag har haft några form-svackor de sista dagarna och skrikit i mitt innre att det här med att vara ensamstående inte riktigt är min grej...
Men nu flyter det ju på på allra smidigaste sätt. Rutin eller ren bonnröta... känns som skit samma, flyter det gör det!
Jag har till och med haft tid att städa, slänga, sortera och röja huset idag. Så vi klarar oss tydligen utmärkt som det är just nu. Kanske ändå inte sagt att jag vill fortsätta som ensamstående någon längre period...

Får väl kolla hur mycket Herr B kostar för att stanna kvar för alltid.....

Olivbestyr

Har börjat fundera lite över min sons matvanor.
Vi bakade en paj tillsammans idag för att bidra med ialla fall något till kräftskivan vi ska på ikväll. Den innehöll oliver.
Wille förklarade då att han minsann inte kan äta denna pajen eftersom han hatar oliver. Men eftersom han tydligen ÄSLKAR olivsaft så gick hans funderingar på detta vis;
Jag kan ju ta oliverna från dom andras tallrikar också kan jag suga ur saften också kan dom äta upp hela oliven sen.....
Detta delger han vänligt mig medans han står och tar oliv efter oliv som suger ur saften och gottar sig, för att sedan bara slänga iväg oliven. Alternativt erbjuda mig den....
Han är generös min son.....

22.00.....

...och Mickan säger GOD NATT!
För man gör tidig natt när man är ensamstånde, man har ju som ingen att hänga med....

Ensamstående

Då har man blivit ensamstående för ett tag. Tycker inte riktigt om det här så jag håller på att boka upp dagarna.
Imorgon har Sandras mamma vänligt nog bjudit in mig och pojkarna på kräftskiva (mycket möjligt att hon inte riktigt vet vad hon gett sig in på...)
Söndagen ska spenderas med Anna Maria. Lördagen ska vi handla lördagsgodis, det kan med största sannolikhet dämpa ångesten...
Fast tänker jag efter och det blir som förr när B är borta, så tar det inte speciellt lång tid innan jag tycker att det faktiskt är ganska skönt.....

Sängen, soffan eller sjön...

Sådär ja, en inbjudan om en båttur med min vän Majoren. Varför inte?! Finns väl inget som säger att man inte kan slappna av på sjön också....
Om jag inte lider av sjösjuka förstås, men det tror jag inte....

Sysslolös

Jag ser ju att det finns saker att göra här hemma. Leksaker som ligger mest överallt, ytor som inte är täckta av leksaker som bör dammsugas, hopslängda högar med tvätt som bör vikas, för att nämna de stora problemområdena....
Och med tanke på att jag blir ensamstående ikväll så väljer jag att ägna denna dagen med att blunda och vila upp mig. Och detta gör jag enbart för barnens skull. Självklart vill dom ha en pigg mamma som orkar med all lek och bus, och får dom det om jag ägnar denna dag till städ och hemarbete? Skulle inte tro det...
Däremot tror jag att det är viktigt att herr B får slita ut sig rejält med hemarbete innan han åker ikväll. Hur ska han annars kunna uppskatta och njuta av hotellnätter, resturangmiddagar och avsaknaden av disk, dammsugare och tvätt....
Nej, jag gör nog oss alla en stor tjänst som ikväll låter B få sin del av hemarbete stillat för en vecka framöver.


Jag skulle ju kunna utnyttja barnarbete.... OM jag hade jobbat på det viset...

Dagens planer

Idag ska Mickan med största sannolikhet göra nada! Möjligtvis ett pass på gymmet, kanske en timme på löpbandet, kan hända att gräsmattan klipps och tankar finns på att måla köket....
Men mest troligt.... Nada!

Sandra gästbloggar

Hej, jag tänkte att jag skulle gästblogga lite=)
Sitter hemma hos mickan och har myskväll, väldigt lyckat. Nu dricker vi drinkar och har det bra..

Jag har fått ett uppdrag av mickan, att skriva allt bra jag tycker om henne.. so here we go:
Mickan är världens sötaste, gulligaste tjej. Hon har bra humor, hon är bra att prata med
och jag älskar att umgås med henne. Det är en spontan tjej, hennes skratt får ju vem som helst
att må bra.. kom igen nu, ni som läser det här håller med mig!
Ikväll har vi våran kväll, som vi har planerat hela sommaren.. Jag glömde bort förra gången
vi hade bestämt, förlåt för det mickan..
Har haft en superbra kväll, njutit av en underbar middag tillagad av... MICKAN SÅKLART!
Hon är ett bra sällskap. Kan faktiskt prata med henne om allt, hon är så förstående, men tar
samtidigt allt med en nypa salt.. hur mkt bättre kan det bli? =)
Jag kan nog, ärligt säga, trots 3 glas vin & 1 drink senare, så har hon blivit en av mina närmsta
vänner.. Varför? Läs allt jag skrivit med kärlek och försök att förstå det ur min synvinkel så kommer
ni förstå. Hon är bäst, DU är bäst mickan. Glöm aldrig det :)
Haha gud vad kul vi har haft.. Jag var lite rädd för dig i början. Men nu inte alls, haha, ta inte illa upp.
Men vi är så bra vänner nu. Trust me honey, det här är inte den sista vin kvällen. mohahaha..

du är en bra vän

Love from the hood
/S

P.S.. Vi måste ha en  myskväll på jobbet snart.. Kaffe, choklad..Tjejsnack du vet.

Vin-kvällen fortsätter


Sandra och Mickan myser.....

Vin-kvällen

Sandra och jag innehar mys på hög nivå...
Och kärlek på högre nivå.... har nämligen låtit henne använda MIN dator till Facebook, i MITT hem.... DET är kärlek det.
Nu ska vi invänta Lotta och ett dopp i Storsjön. Lite vin under tiden...

Ny-tillkommna planer

Pass 1 avklarat. Lunch med herr B nästa del på dags-schemat (som förövrigt inte stämmer längre). Hade glömt bort ett möte för mitt välbefinnande (mmmm) kl 16. Så nu klämmer vi in det i dags-schemat också...
Men just nu så uppenbarde sig helt plötsligt en chans till vila....
Tror jag tar den!

En Tisdag...

...och Mickan har storslagna planer för dagen;

* Avfrosta frysen- arbete redan igång
* Träna- på väg efter detta inlägg
* Hälsa på en liten kattunge- en möjlig ny familjemedlem
* Duscha- kanske ska göras efter träningen och innan kattbesöket
* Träna igen- just ja, ska hinna med ett till pass efter duschen men innan kattbesöket
* Duscha igen- även det andra passet ska kanske belönas med en dusch
* Lunch med B- ska in efter dusch nr. 1 men innan pass nr.2
NU ÄR VI TILLBAKA EFTER KATT BESÖKET
* Hämta B och åka in till staden för matvarushopping
* Handla- leta ungar som har försvunnit i affären
* Handla mer- hinna haffa junior innan han hunnit sätta i sig affärens lösgodis
* Hämta upp Sandra- för lite mer kvinnlig fägring på Strandvägen
* Åka hem till Strandvägen- med Sandra eller moi´s arsle ordentligt inklämt mellan två barnstolar
* Invänta fler flickor för en efterlängtad vinkväll

Så har jag ju också en offentlig dröm om att få sova lite efter pass 1 också. Kaanske inte kommer att ske, men drömmen lever.....

Växtligheter

Den nyttiga delen av Mickan skriker av frustation. Den onyttiga delen av Mickan tänker "skit samma".
Det handlar alltså om mina tomater. Det är ganska fantastiskt att se att mina tomatplantor fullkomligt myllrar av gröna tomater. Det är ganska frustrerande att inse att dom antagligen aldrig kommer hinna bli röda innan den här sommaren har gett upp. Vilket känns kunna vara ganska snart....
Så synd... då måste jag äta godis isf tomater. Attsiken...


En av fjolårets plantor. Då hanns det minsann.....


Förresten Therese, dina växtligheter har överlevt första veckan under mina vingar. Och jag ska nog banne mig fixa livet åt dom en vecka till. So don´t you worry. Keep on semestra.....

Vem var det?

Lilla Linus tyckte att igår verkade vara en bra dag att måla sina ben med den blå bläckpennan han nöp från ett högt ställe.
Vi var ganska säkra på att han hade gjort det själv eftersom han själv gick och bar på pennan och såg allmänt nöjd ut...
Nu börjar jag undra om inte vi har blivit lite felinformerad i dramat. Jag satt nämligen och pratade med Wille igår kväll och jag tog upp vilken busunge till lillebror han hade som har alldeles blåa ben. Och jag hade knappt hunnit avsluta meningen innan Wille SNABBT hade hunnit klargöra; Det var inte jag....

Och just den lilla meningen fick mig att kraftigt ifrågasätta om Linus verkligen hade kladdat ner sig själv....
Eller dom kanske hjälptes åt... Då får jag väl gratulera, kul att dom äntligen har hittat nåt som roar dom båda tillsammans.....

Micro-drömmen

Åh vad jag uppskattar microvågsugnar där dörren stängs lätt som en plätt bara man puttar till den lite lätt.
Inte som såna där man måste trycka till den ordentligt för att den ska gå igen helt.
Tänk vad en sån lätt-puttad micro kan förenkla vardagen. Jag tycker att dom är helt fantastiska. En av de bättre uppfinningar jag använder.

Jag kan knappt berätta exakt hur mycket jag verkligen uppskattar lätt-puttade microsar, åh vilken finurlig människa som kom på dem.....

Sova

Jag har varit så bra på att sova på slutet. Så förbaskat bra.
Kanske bäst av alla som utövar sysslan....
I måndags sov jag 13 timmar i sträck (förutom tre piss-pauser), men ändå... 13 TIMMAR!!!

Nu ska jag på´t igen...
NATTI NATTI

Hur slutade det???

Det är inte så att jag är helt bakom flötet. Kanske lite små-korkad och blåst ibland.
Men inte dum. Inte egentligen. Men det blir ju lätt fel när man tänker ibland...

Jag avslutade just en bok, Patient 69. Den var bra och jag hängde med bra. Tills det tog en tok-vändning. Men även där lyckades jag ta mig in i vändningen och behöll förståndet.
Jag var stolt. Jag fattade!
Tills de sista två sidorna..... vad hände där egentligen?

Så om någon nu har vänligheten att berätta för henne, där hissen inte går ända upp, vad som hände i de två sista sidorna så vore det fint.
För jag fattar inte nåt!

Ett tag sen sist... Wille och bajset!

W- Mamma jag bajsar....
M- Jaha, vad bra!
W- Ja, det kommer som en smet, som kossorna bajsar. Vill du se?

5 minuter

Jag fick ett insidertips imorse om att polisen var ute med fartkontroller på vägen som berikas av Mickans körglädje på vägen hem från arbetet.
Så jag körde snällt och utan att tuta en enda gång, heeela vägen hem. Men träffade jag herr konstapel?
Nehej då! Möjligt att de hade varit där eller var på väg dit, men bevaka min laglydiga körning denna morgon var inte vad som ingick i dagssysslorna.
Och detta har alltså kostat mig 5 minuter av mitt liv. 5 MINUTER!!!!!
Minutrar som jag hade kunnat göra så mycket viktigare saker med......

Gissa hur många godisbitar man hinner äta på fem minuter?!

Uffe was in town

Uffe var här i helgen. Uffe kan vara mitt största fan. Sko-Uffe.
Denne man spelar med Robert Broberg och dom hade en spelning på Storsjö Yran. De var även här för ett halvår sedan och spelade. Det var då jag träffade Uffe första gången.
Uffe hade vänligheten att hylla mig till skyarna som den vackraste, mest gnistrande människa han träffat. Det var då, jag log och tog emot och tänkte att han var nog full....
När vi nu sågs igen så var allt som förr. Jag var tom vackrare än förr. Han slutade aldrig med komplimangerna. Det var så fina ord att inte ens Mickan kunde göra annat än att bara stå och njuta...
MEN jag var inte ensam. Tydligen så gillar Uffe en annan människa på hotellet också. För att citera en vis man;
"Du och Titti (min chef) är så vackra. Ni sopar banan med hela hotell-Sverige..."

Och vad jag känner nu är att jag saknar Uffe. Jag skulle vilja att Uffe blir en stamgäst på vårat hotell. En sån som kommer med jämna mellanrum och laddar Mickan med fina ord.
DET skulle jag vilja......

Inte på plus just nu

Sitter med Linus och kämpar på för att få ungen att somna. Mycket fint och bra gör min lilla gris, men han kommer aldrig, och då menar jag ALDRIG, att få nån medalj för "lättsamt barn att natta"...
Nu har han kommit på ett halv-nytt sattyg.... Han tar av sig blöjan!
Och det är väl ok om man ser att han har gjort det. Om man däremot missar att han har krånglat av sig blöjan, då kan det bli städdags igen.
Denna lilla man besitter tyvärr inte förmågan att ta sig till en potta eller toalett-stol när det trycker på, utan han tycker att det bästa man kan göra är att helt enkelt pissa ner det stället där man råkar stå just då man blir kissnödig...
Populärt hos föräldrarna?
Inte så jätte-mycket då.....

Bit ihop eller bryt ihop?!

Puh och pust och stön!
Ett antal dagar sen jag skrev något sist. Yran har kommit och gått. Som alla år. Trevligt att den kom tillbaka iår igen, ganska skönt när den återigen var över.
Ovanligt mycket konstigheter har inträffat. Konstiga saker och obehagliga saker som jag verken vill eller kan ta upp här, har tagit upp min energi den senaste veckan.

Så jag bryter ihop och kommer igen....
"Har aldrig tvekat" sa en vän när jag slängde ur mig min plan!

Så får det bli....


I´m a fighter.... Mickan knäcker man inte så lätt!!!
RSS 2.0