Matproblematik

Vi har, mest som vanligt, suttit och tjatat oss less på oss själva angående att Linus som vanligt inte är det minsta kapabel att sitta still vid matbordet.
Fy f*n vad vi låter, jag och Herr B.
Efter att vi andra hade ätit klart så började myrorna i brallan att somna och han vart faktiskt stillasittande och åt upp sin mat. Då frågade Herr B;
- Var det inte lugnt och skönt att sitta stilla och äta upp maten och slippa vårat tjat?
Linus tänkte, kanske cirka, en halv sekund innan han bestämt sa (skrek);
-NEJ!
Och ungefär i den sekunden var han också borta från köket....


Kommentarer
Dagge

Härligt med raka besked. ;-)

2011-11-30 @ 13:23:16


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0