Vapenbekymmer...

Denna familj innehar numera en pistol.
Tyvärr inte en sån som jag kan använda till att tex. skadeskjuta B med när jag blir sådär arg att inte enbart nävarna räcker till...
Nej, det är en såndär leksakspistol i plast som skjuer iväg röda gummisaker med sugpropp som fastnar på lyckat valda underlag.... om man har slickat den tillräckligt blöt vill säga!

Jag och B har bestämt att vi aldrig, under inga omständigheter, ska uppmuntra våra barn att från tidig ålder kunna utveckla en tillräckligt fin teknik för att kunna ta värvning som taliban eller som en skolmassaker-kille genom att köpa leksaksvapen.

Men nu har som sagt detta skitit sig rejält och vapen finns numera på Strandvägen.
Det var när vi förra veckan var till mina fina vänner Miel och Fredric och myste med en god middag som pojkarna fick sina julklappar lite i efterskott.
Och det var redan i den första julklappen som Wille öppnade som en pistol ramlade ut.
Mamma Mickan log lite försiktigt och yttrade ett vänt litet "Oj"... Som i "Oj vad fint" fast jag stannade vid bara "Oj"...
Miel utbrast glatt och snabbt; "Han får väl leka med pistoler hoppas jag?!"
Hade här varit en människa jag inte känner så väl så hade jag kanske låtsats lite grann, tackat och sagt att visst är det ok att pojkarna leker med pistoler...
Men nu handlar det om min kära Miel som jag älskar och inte hymlar inför så därför blev svaret ett rakt ärligt och högt "NEJ! HAN FÅR INTE LEKA MED PISTOLER"
Detta öppnade såklart för en situation som Miel behärskar väldigt bra, att charma och prata sig ur diverse situationer.... Just denna situation löste hon med dessa ord;
"Jomen det går bra, det här är ju i utbildningssyfte! Skidor har han ju redan och nu har han också utrustning så att han kan träna på att skjuta, så att han snart kan börja med skidskytte...."

Eftersom Miel, som på riktigt heter Anna Maria Nilsson "arbetar" som skidskytt, har bestämt sig för att Wille också ska gå samma öde till mötes så antar jag att det just nu mest handlar om att tacka och gilla läget.... Det är ju ändå hon som ska träna honom till en duktig skidskytt.
Frågan är väl om jag VILL att han ska bli en skidskytt......


Miel med den blivande skidskytten och hennes gudson Linus.....

2006-dec-Ösd-Damer_19
...och Miel på jobbet


Kommentarer
Huskatt

Mm, det finns en bra bok skriven av en Finsk barnpsykolog som heter "Till små vilda pojkars försvar". Den är läsvärd.

2010-01-08 @ 00:32:25
URL: http://huskatt.blogspot.com/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0