Imorgon är dagen jag väntat på i sisådär... 2 år, äntligen här!
Friidrotts-VM startar och äntligen börjar jag förstå vitsen med att vara mammaledig.... Det är nu jag får belöning för året jag slitit här hemma. Hade iof några VM under vintern, men herregud, nu kommer de RIKTIGA idrottarna ut på banan....

Och som nedlagd och avdankad sprinter så längtar jag tills man får avnjuta den sjukt vackra bilden av Bolt löpandes som en gasell, lång, stark, smidig och helt underbart avslappnad.....åhh! Redan imorgon avnjutes försöken på 100 meter.


Återstår bara att se hur mycket mutor det kommer att gå åt till Wille för att jag utan större störningsmoment ska få avnjuta detta utan tjat och gnat under resans gång....
Och funkar inte det... ja då får jag väl strategiskt placera  ut honom till släkten.... Och eftersom släkten alltid hjälper varandra så skulle det underlätta min schema-läggning om ni berättar vilka dagar som passar er bäst....;-)

I värsta fall får jag väl påminna Wille om att se på VM är bra träning inför nästa års Lilla St:Olavslopp..... Se och lär min löpälskande älskling! Inför nästa målgång....