Eftersom jag är en sån uppskattat härligt ärlig människa så ska jag nu berätta om hur jävla less jag är på denna förbannat tidsdödande, hjärncellskrävande och kanske till och med totalt onödiga syssla...

Jag är så jävla less på att känna tvånget att prestera (inte min grej i livet), att göra folk nöjda (sannerligen inte min grej i livet) och att tänka till lite extra (we don´t even go there...)
Ibland känns det som att det inte ens är kul att gnälla och hänga ut misslyckade idioter längre... (HAR iaf varit min grej i livet)

Nej, jag känner mig helt enkelt förbannat färdig och klar med min blogg!


Det som nu ställt till det i mitt beslut att lägga ner Hemmafruns liv är några läsare som nu klivit fram och blottat sin saknad efter Hemmafrun.

Bla herr Wassdahl som så fint önskade ett gott nytt med att tacka för den underhållande bloggen...
Men kanske framför allt för att Hemmafruns liv tydligen spelar en sån stor och betydande roll i Söta Annas liv!
När jag i måndags var tillbaka på jobbet så passade hon på att blotta just sin stora saknad av min värdelösa närvaro de senaste veckorna...
Och i just hennes fall så har jag rubbat hennes väl inarbetade dagsrutiner med min frånvaro.
Det är tydligen så att hennes dag börjar med kaffe, Aftonbladet, Expressen och Hemmafrularsson! Varje dag! Året runt!
Och då tänker jag så här; om jag har lika stor betydelse som världsnyheterna i hennes liv (jag ska inte lägga in alltför stor vikt i att hon läser om världen före hon läser om Hemmafruns liv, jag är ju inte bitter...) så kan jag ju inte vara orsak till att hennes morgonrutiner aldrig mer blir sig lika.... Speciellt då jag vet att hon är den enda människa jag känner som är en värdig motståndare i kategorin "Vidervärdigt morgonhumör"!

Så för eran skull och om någon annan av mina trogna bryr sig så ska jag göra ett hel... eller nej, men iaf ett halvhjärtat försök till att åter komma i fas.....
Det är inget jävla nyårslöfte det handlar om, inget löfte överhuvudtaget, men jag SKA FÖRSÖKA!!!


Det ska jag!!!!