Linus och Beppe slår ihjäl lite tid framför TVn
Home sweet home
Äntligen hemma med ungarna igen. Just nu myser jag bara men snart är det dags att ladda upp för att lära sig hur man lagar mat, sköter ett hem och barn igen. Har på nåt sätt glömt bort det de senaste veckorna....
Gårdagen
Men gissa hur kul vi hade igår..... Riktigt sjukligt skojigt. Det var inte bara några som var trötta imorse, vi var en drös. Våra prov i brand och i sjukvård var helt passande dagsupplägg.
All in
Nu kör vi! Uppsamlingsheat i "hemmet" och snart drar vi vidare till trubadurafton på Sandö.
Ska nog se till att det blir lite Bengtzing.....
Ps. Vi har tillochmed lyckats snacka till oss sovmorgon till 09,00 imorgon. Snälla fröknar har vi!
Ikväll...
...är det kalas på Sandö. Alla verkar taggade till tusen. Jag mä.
Det här är också avskedskvällen för Räddningsinsats, nu åker vi hem allihop i åtta veckor innan vi alla ska tillbaka för tre veckor till.
På återseenede!
Ny insatsdag
Idag var det insatser igen. Två larm, båda bränder. Kuuuuligt!
Henke och Harald efter första larmet.......
.....jag i väntan på ett nytt larm.
Brandplatsen
Dagens insatser
Idag körde vi insatser/larm. Våran grupp fick en verkstadsbrand som flöt på fint.
Som ett brev på posten...
...kommer mitt ansikte till att bli en samlingsplats för finnar när det är mycket rökdykning.
Hur det hänger samman vettefan men så fort jag rökdyker mycket så förvandlas mitt ansikte. Och just nu är det väldigt mycket rökdykning så ni kan ju gissa hur okul min fejja ser ut....
Dagens ros
Livet går ju vidare hemma fast morsan är borta. Det här innebär att Herr B har fått avstå en del saker dessa veckor jag är på Sandö. En grej var en tvådagars konferens/mys med hans jobb.
Men pga en av planetens snällaste och mest trogna tanta och en, antagligen mutad, moster så kunde han ialla fall åka upp till fjällvärlden och vara med en dag.
De två, farmor och Carro, kom på morgonen och avlöste Herr B som ilade iväg och de skötte sen markservicen tills samme man kom hem igen.
Tråkigt att han missade det kuliga och mysiga hans jobb skulle ha men tack vare dessa två så kom han ialla fall iväg ett tag.
Så, från hon som äter hotellfrukost, lagad lunch och middag, gör roliga saker på dagarna, tränar när hon vill, tar en eller två kvällsölar med vänner när hon vill, TACK som fan för att ni ställer upp så den hårt arbetande ensamstående hemmapappan får komma iväg.
Ni är bäst!
Arbete på hög höjd och fallskydd
Så här skulle vi hänga allihopa i fem minuter för att känna hur kroppen påverkades. Skulle man råka ut för en olycka och bli hängandes i sin sele tar det inte mer än 20 minuter att bli medvetslös pga syretillförseln som stryps. Det ni!
Släckteknik
På väg att starta
Jag och Niklas gick in tillsammans första gången. (Gick också under namnet Helan och Halvan)
Vi började i rummets början...
...och arbetade oss in.
Jag och Mia på gång att gå in, min andra gång
Jag och Mia på väg in
Fortfarande tjejerna
Färdiga för dagen
Sökövning med fokus på livräddning
I torsdags hade vi sökövningar. Vi hade sex olika lägenheter att söka igenom. Vi började att gå in med masker med slipade glas, dvs ingen sikt. Gjorde några sök med dom sen bytter vi masker till vanliga glas och rökfyllde lägenheterna och gjorde nya sökningar. Vi skiftade i gruppen mellan rökdykare 1, rökdykare 2 och rökdykarledare.
Peter i bilen på väg ut till övningsområdet
Kaffe och ny genomgång med Pella innan vi gick in i de rökfyllda lägenheterna med värmekameran.
Rökdykare på väg ut i trapphuset med en funnen "livlös" person.
En lägenhet som börjar att rökfyllas.
Jag med den vanliga masken.
HEMMA!!!
Nu är jag hemma efter första veckan avklarad på Sandö. Skönt att veta att jag kommer tillbaka på måndag, jösses vad skoj vi har. Ett bra gäng, bra "fröknar", god mat och gott om nya nyttiga, vettiga lärdomar om vårat jobb som brandmän.
Jag har inte kunnat blogga/använda min dator något eftersom NÅT hindrar min rosa skönhet att komma ut på det trådlösa nätverket.
Ska lägga ut lite bilder från veckan sen.
Nästa vecka blir det mycket insatser och akutsjukvård. Kulare kan man inte ofta ha....
Det nya teamet
Igårkväll skulle vi ha teambuilding med bergsklättring och grillning. Tyvärr rregnade det så klättringen fick flyttas till en annan dag. Men grillmaten fick vi hem och vi gjorde en grillmiddag där vi bor. Några drog till ölaffären och sen kunde kvällen börja. En superbra förstakväll.
Idag har vi haft sjukvård på förmiddagen och brandförlopp på eftermiddagen. Nu gymmet.
På återseende!
Sandö
Då hemmafrun dragit till skogs, eller vart Sandö ligger, och utökar sina kunskaper inom Räddningstjänsten, får Herr B agera bloggerska oxå.
Sabotören
Beppe har gått lös på våtservetterna. Antagligen en bebbes sätt att revoltera och protestera när hans mamma ska lämna honom i en vecka
Dom andra...
...är hemma dom också. Och det är ju kul. Bara det att dom inte är riktigt lika roliga och sociala sällskap....
HAN ÄR HEMMA
Som jag har saknat min förstfödda sen han åkte i torsdags.... Som mest när jag satt ensam och kollade Fångarna på fortet men annars också. Och nu står han och smilar mitt framför mig. Yeeeees
Det här med Sandö
Jag åker alltså tidigt, tidigt imorgon bitti och kommer hem igen fredag kväll. Detta innebär ju att Herr B och grabbarna slipper mig för en stund. Kärringfritt i nästan en hel vecka. Fatta hur grymt dom kommer ha det första dagarna, tills mammalängtan slår till dag 3. Eller så slår den aldrig till och dom kommer få en obehaglig chock den dagen jag kommer hem.
Anlednigen till Sandö är ju utbildning. Fast för mig är "utbildning" mer ett kodord för semster.
Fatta att jag kommer att få mitt eget rum med egen toa, som jag kommer kunna använda helt för mig själv utan att någon ropar eller drar i dörren.
Maten kommer att vara varm och serverad tre gånger om dagen, jag kommer att kunna äta den ifred medans den är varm och utan avbrott.
Jag kommer att vara med människor som (antagligen inte) kommer att snacka om barn, barn och åter barn.
Jag kommer att kunna spräcka en öl med de andra på kvällarna utan att beöva tänka mig för innan.
Jag kommer med största sannolikhet inte att städa en kvadratmeter.
Jag kommer att tillbringa dagarna till nåt jag tycker så jädra mycket om.
Och jag kommer att vara helt barn-och-hushållsansvarigsbefriad.....
OCH jag kommer antagligen att sakna ihjäl mig efter mina små grisar!
Snart så är jag framme!!!
Home alone
Linus och Beppe har följt med för att heja fram Herr B i en orienteringstävling. Själv har jag jour och njuter av ett stilla hus.
Imorgon åker jag till Sandö så dagen ska av och till ägnas åt packning. Ett litet problem har jag dock stött på, väskan! Jag skulle vilja ta min stora resväska, känner att jag behöver den. Men jag tror, eller tror mig veta, att det kommer att bli jäkligt trångt i bilen då vi är fyra som ska ha med packning för en vecka, två larmställ var, hjälmar, stövlar och annat smått och gott.
Eftersom jag åker med tre manliga människor så kan jag tro att möjligheten finns att dom reser efter packa-manligt-och-smått-principen, tandborste och kallingar. Men jag tror inte det.
Så jag få helt enkelt anpassa mig och gallra stort i mina packningsplaner. Kanske kan börja med att få ner antalet skor från fyra till futtiga två......
Lördagsmysarna tokmyser
En lördag
Efter mitt morgonpass på gymmet en lördagsmorgon (ville bara få det sagt) så skulle jag åka till Maria och leka med henne idag. Herr B ville följa med och leka med Henke så där sprack den ensamhetsdagen. Iväg drog vi allihopa och nu är vi hemma allihopa. Vissa tröttare än andra, Beppe slocknade på vardagsrumsgolvet.
Nattsuddar´n
Beppe har vaknat. Elevenoclock och han är pigg som en mört. Inga direkta planer på att somna om verkar han ha. Inte ens en nattpuss biter på´n...
Saknar
Kolla på Fångarna på fortet utan Wille var inte mitt vassaste drag. Utan Willes närvaro känns detta program ganska meningslöst.
Speciellt när det är Bolibompa som tävlar....
Nyfrissat polkahår
Idag har Jag och Linus varit hos Jessica och fixat frillan. Så kort att inga mormorar och morfarar behöver gnälla på långhåret igen. Never. Ever.
Jessica och hennes snubbe skulle egentligen ha kommit på våran årliga kräftskiva nästa helg men eftersom han är en sån som jobbar så har han åkt på det helt fel helg denna gång. MEN vi löste problemet med att boka in en ny en nästa år. I god tid, bara att rätta sig efter. Det nya sättet att jobba...
SKITLIV
...end of discussion!
Möte på toktid
Jag och Beppe ska iväg på ett möte alldeles snart. Problemet med det här mötet är att det inkräktar på mina fritidsintressen. Normalt lägger jag mig och sover med Beppe vid 10-snåret, och idag ska jag vara på mötet vid 10-snåret. Känns inte bra. Alla människor behöver få sina fritidsintressen tillfredsställda och det känner jag inte att jag kommer att få idag. Beppe, den lille glidaren, kan ju somna där och då i vagnen men jag då? Jag kommer alltså att få sitta och titta på när Beppe myser och snosar helt utan mig.
Känns varken rätt eller bra.
Ratad
Grabbarna degar i köket och jag tänkte vara snäll och sätta på musik åt dom. Så jag drar på radion (står startklar sedan Morronzoo imorse på RIX FM) och går iväg. Nåt steg hinner jag med innan Wille gormar; Neeej, Bandit rock...
Vad hände? Jag trodde jag hade lärt alla att ha RIX som första val. Åtminstonde när inte pappan är hemma...
Jag- mamma
Jag glömde min mobil hos pappa i söndags, så nu har alltså mamma den. Så söker ni mig får ni hitta på andra vägar. Vill ni prata med min mamma kan ni ringa mig. Hon tycker om Stjärnorna på slottet.
Det kan ni prata med henne om.
Allt trillade på plats
Vi mötte min och Beppes barnmorska idag när vi hade BVC-tid. Hon norpade åt sig Beppe och fick sen besök av hans bröder också. När jag skulle in och hämta dom så står dom och har lektion med henne om hur man blir på smällen. Jag hänger på litegrann i lektionen och NU förstår jag hur ett barn blir till. På riktigt.
Jag har varit på smällen tre gånger och fött tre barn men aldrig riktigt fattat hur dessa små liv blir till. Jag har iof aldrig riktigt försökt fatta heller, dom har ju liksom redan varit på plats när jag har haft mina besök hos barnmorskan, jobbet har liksom redan varit gjort. Men nu fattar jag och jag kan ta snacket med kidsen den dagen dom har glömt vad hon sa.
Jossan
Dom har skjutit i Malmö igen. Min lillasyster Jossan bor numera i Malmö. Jag har försökt förklara för henne att Malmö inte är en trevlig stad. Hon säger att det är det. Jag säger att det är jättemycket kriminalitet där. Hon säger att det är det ju i alla städer. Men det är det inte, för när vi byggde om på hotellet så sa snickarna att Malmö var den värsta staden de har jobbat i. Dom vart av med verktygen. Och det här var kloka gubbar som vet vad dom snackar om. Men Jossan tror inte på dom.
Jag tycker att Jossan ska bo i Stockholm, det sa hon att hon skulle göra först. Sen så sa hon att hon skulle flytta till Malmö. Förra veckan sa hon att hon skulle följa med oss till Turkland, några dagar senare skulle hon inte det.
Jag tycker att hon är mer än lovligt velig. Mamma säger att hon är ung.
Sista bärjobbet gjort!
Nu har jag och Herr B plockat av den sista av bärbuskarna, fan vad mycket bär vi har. När vi flyttade till vårat hus så stod jag och lovade bort min bärbuskar, rabarber och kryddor till två kollegor som var och hälsade på. Inte fattade jag, direktimporterad från betongen, vilken lyx det skulle vara att ha så mycket bär av olika slag i min egen ägo och hur mycket gott av olika slag man kunde göra av det.
Nu har det gått fyra år sen dess och Mickan har hunnit bli ett litet uns smartare...
Brasan
Herr B gör en brasa. För han fryser han. Att jag sitter med svallningar och svettas mig själv till halvdöds, det är det väldigt få som bryr sig om här.
Mys med Wille
Jag och Wille har våran veckliga fredags-date till Fångarna på fortet. Gissa om han vart eld och lågor när han såg att idolen Nicke Borg var med. Lite synd kan jag tycka att inte Linus fick se idolen. Men är man liten så är man...
Konkaren
Så här har det sett ut den senaste veckan. Vilket rum jag än befinner mig i så kommer Linus, förr eller senare, med sin lillebror i högsta hugg.
Jag skulle gissa på att Beppe är ganska less...
Glafisen
Jag skulle vilja vara lite mer som Lillfisen jag. Han är liksom glad jämt. Det är bara att titta på honom så möts man av ett stort leende. Han vaknar med ett leende, han somnar med ett leende. Allvarligt, hur kul kan en bebis liv vara? Han får ju inte ens äta godis.
Synd han inte pratar pojken, då kanske man kunde få ett litet bli-glad-tips nån gång om dagen.
Eller så tittar man bara på honom och sköjls med.....
Hur tänkte han där..?
Oj vad jag hoppas att det gick vägen för den gamle gubben med rollator som använde ena körbanan på den två-filiga sidan av den nybyggda motorvägen mellan Östersund och Krokom, till promendstråk idag. Där traskade han på i lugn och ro med sin rollator. Som att han någonstans läst en skylt där det stod; "högra körfilen avsedd för gamla farbroar med rollatorer". Jag undrar hur lång promenad han tog där på E14 och jag hoppas verkligen att det gick vägen.....
Det blåser lite här
Det blåser på Strandvägen idag. Lite mera än vanlig faktisktt. Inga mesvindar om man säger så. Det drar faktiskt på rätt rejält.
Är det lokalt eller..?
Firande
Imorsen när jag och Linus kom till dagis så la hans gamla avdelning beslag på honom. De skulle fira hans 4-årsdag eftersom han hade semester när han fyllde år i somras.
Wille och Linus samtalar
L- Meeen nu hedde du ju ner den!!!
W- Oj, förlåt Linus
L- Nej, kom och ge mig en kram
Min stackars älskling är visst sjuk
Idag började Linus dagis igen efter semesterveckorna. Stora avdelningen nu, han är nu 4 år vilket han har gått runt och förklarat för fröknarna på hans gamla avdelning.
Iaf så hamnade jag i en intressant dialog med en av Linus fröknar;
F- Men vad roligt att ni är tillbaka, hur är det med er?
M- Det är jättebra, det är så kul att vara tillbaka.
F- Vad bra, hur är det med den där hemska förkylningen då?
M- Eh, jo det är väl bra tror jag??? Eller vad tänker du på? vi är väl alla lite hostiga iof men inget som fördärvar nån. (Tänkte hon kanske hade blandat ihop familjerna)
F- Jag träffade Bertil förra veckan och han var ju så dålig sa han.
M- Ahaaaa
Det är ju så att hela våran familj, förutom Beppe, har gått runt med en envis hosta. Inget som egentligen stör utan man hostar lite och sen leker man vidare. MEN tydligen så stör denna lilla hosta vissa av oss... Men att stackarn var så sjuk visste jag inte. Vi får väl alla hjälpas åt att stötta honom genom denna jobbiga period. Det är inte lätt att ha lite hosta inte.
HUR GÖR MAMMOR?????
Idag kom dagen jag bävat för ett tag, Herr B tillbaka på jobbet. Så helt plötsligt står man ensam här. Fem veckor har vi alla varit tillsammans och "delat" på allt som har med kidsen att göra (kan vara så att jag inte har gjort ett skit egentligen).
Nu ska man iaf helt plötsligt laga mat själv, byta skitblöjor själv, medla själv, borsta tänder själv, plocka leksaker själv, packa ryggsäckar själv, hålla koll på gympa/bad/utflyktsdagar själv, tvätta själv, bädda sängarna själv och mest allmänt övervaka själv.
Problemet är bara att jag vette tusan om jag är kapabel till att klara av detta själv. Fem veckor är lång tid och jag har glömt hur man gör helt enkelt. Så risken är nu stor att ett rött hus på Strandvägen och tre söta ungar på Strandvägen kommer att förfalla inom kort. Men men, lite svinn får väl världen allt räkna med.
Vitt och vitt och lite vitt
Jag köpte en färgsprayburk förra veckan, jag skulle måla EN sak vit. Så jag började med den saken, nu en timme senare så är halva hemmet vitmålat. Och jag behöver mer färg.
CRUISINGBRUDARNA
Då middagsgästerna av olika anledningar uteblivit passar hemmafrun på att premiärcruisa i jänkarbil.
En cruising med rätt utstyrsel, tillbehör och diverse bilrelaterade tävlingsmoment...
Och med sommarens finaste väder går det väl ej att misslyckas...
