Två år sedan....

....guldklimp nr. 2 bara ploppade ut genom Mickan. Idag. På dagen.










GRATTIS LINUS!!!!!

Nu...

...är jag tillbaka, bara så att ni vet!

Och nu går jag och lägger mig ett tag, bara så att ni vet!

Ni vet, flickor som jag behöver sin skönhetssömn....

Synd bara att min sov-kompis inte är hemma.....

Avbrott

Nu går Mickan och gymmar ett slag. Så om världen stannar till ett tag nu så ber jag om ursäkt!

Men jag är tillbaka om nån timme så eran värld kan snurra på igen....


Bajs-samtal igen

Mycket kretsar kring bajs i denna familjen och Wille, 4 år får väl stå för de flesta tankarna och åsikterna i frågan. Nyss hamnade denna fråga i centrum;
W- Hur blir maten till bajs?
M- Jag vet inte riktigt, men det samlas i magen också händer det något där också kommer det ut ur rumpan som bajs.
W- Men varför gör det det då?
M- Jo om det inte kommer ut som bajs så samlas ju all mat i magen och då blir ju magen super-stor. Mycket större än när Linus låg i min mage. Och till slut kanske den spricker.....

Wille funderar lite....
W- Mamma, Moffa bajsar nog aldrig.....

När katten är borta.....

Samtal mellan B och Wille under Willes läggning ikväll;
B- Nu måste du tvätta munnen
W- Varför då?
B- För nu är mamma hemma, då måste man göra det!

Mickan....

....tycker att psyk-vården i Sverige SUUUGER!!!

Stackars alla svenskar som har problem i kolan.....

Ekonomisk hjälp sökes....

Vi var och handlade inför grillfesten idag. Wille skulle gå och hämta en barn-kundvagn till sin lillebror och behövde pengar att stoppa in där man gör det på en kundvagn. Jag hade bara en tjuga löst så jag bad honom att gå till killen i kassan och lämna fram sin tjuga och be om att få växla. Jag stod en bit ifrån och hade uppsikt över det hela.
Det gick bra från början, han bad om att få växla sin peng och lämnade fram den. Killen tog emot den och gav Wille två tior tillbaka, då utspelade sig följande ordväxling;
K- Då får du dom här av mig.
W- Men jag behöver bara en...
K- Men två av de här är lika mycket som det jag fick av dig.
W- Men jag behöver ju bara en...
K- Ok, men ta den andra och ge den till mamma då.
W- Nej, jag ska bara ha en....
Sen gick han därifrån...

Så det är väl bara för mamsen att inse att min lilla charmör inte är den skarpaste kniven i lådan....

Gräsklippning

Solen kom fram igen och mina planer för vad jag och solen skulle göra tillsammans återupptogs. Gräsklippning bestämde vi oss för.
Så vi hade nån givande timme tillsammans jag och solen. Gräsmattan är härmed redo för lördagens grillfest, jag har fått lite sol på skinnet och lite extra träning på köpet. Också nån blåsa hann också ploppa upp på händerna.
Samtidigt som jag kämpade på med min kropps-drivna klippare så hörde jag någon annan köra runt med sån där maskin som inte går med kropps-kraft. Och vågar jag säga.... gud så mesigt!
Kan inte folket inse att klippa gräset med kroppskraft är utmärkt vardagsmotion. Ett perfekt tillfälle att ta tillvara på. De andra maskinerna är bara till för lata människor som hellre sitter på arslet och tar en vilken-dag-det-nu-är-i-veckan-drink/öl/vin...

Hejja till mig och mina likasinnade kropps-arbetande trädgårdsägare! Må vi aldrig bliva lat som annat folk....

Vad hände...

Himmelen var alldeles blå, bara blå, när jag stegade in i gymmet. Medans skroten lyftes så smidde jag underbara planer för vad jag och solen skulle göra tillsammans när jag hade tränat klart.
Så, en och en halv timme senare när jag förväntansfull stegade ut från gymmet så var himmelen vit!
Tillräckligt vit för att jag skulle börja planera om angående umgänget med solen.....

Vad fan hände?

Fotboll?

Wille sa till mig att det hade varit nån stor fotbollsturnering nyss någonstans i världen.
-Nähä, nu hittar du på sa jag.
-Nej, jag och moffa hejade på ett lag som inte var med, fortsatte Wille.
-Jaha, varför var det laget inte med då, undrade jag.
-För att det laget suger. Men om 15 år kanske dom kan vara med, när jag kan komma och förstärka lekstugan. Just nu är dom bara pinsamma, lite grann som Fredriksson! Förstår du mamma?
-Jag förstår älskling, men gör inte narr av dom som inte förstår bättre än att lägga av innan det blivit pinsamt. Så gör man bara inte.....


Och tänk, dom hade till och med gjort tröjor som hejade på mamma Larsson....

Huvva...

...natten från helvetet, i mitt hus, Varfööör!?
Mickan kunde aldrig somna, tog cirkus fyra timmar innan jag lyckades lämna in. Från början var det okej då Wille hade kommit och jag låg och snusade och höll om honom. Sen började han fisa! Och han fortsatte att fisa nån timme framöver.
När luften slutade att förorenas så kom nästa guldklimp in. Även han låg och gosade till en början och höll, som alltid, om sin lilla mamma. Det var fram till det att han somnade om. Då förvandlades han som alla andra nätter till helikoptern. Han vrider och sparkar och viftar och jag fick nu ägna tiden åt att rädda min kropp från att sparkas sönder istället för att slappna av och somna.
Jag provade soffan och jag provade Linus säng men, inget för mig.
Så jag härdade ut, låtsades gilla läget och fick lön för mödan. Nån gång, då vissa skulle börja kalla timmen för "morgon" så lyckades även jag lämna in.

Trött? Lite grann då.....

Dagens komplimang....

...får Kent stå för idag.
På övningen ikväll så var vi ute med båten. Det blåste rejält och vattnet slog upp på oss i båten.
Jag påpekade för Kent som körde då att det var tur för honom att jag inte hade sminkat mig. DÅ kommer det finaste nån kanske har sagt till mig;
-Jasså har du inte? Det ser ju inte så tokigt ut ändå......

Oirriterad....

Det var stor-brand i Östersund idag. Det var myckt som brann. Det var många brandmän på plats. Jag var rökdykare.
Jag hade tömt två luftpaket och satt med grabbarna och skulle byta till ett nytt då en gubbe, en hänförd åskådare, säger till mig; -Vad duktig du är!
-Jasså tycker du det...
sa jag tillbaka till gubben.
Det jag inte sa till gubben högt var; Skit på dig, nu gjorde du mig irriterad!
Inte för att jag blev irriterad, Mickan är ju som vi alla vet helt okapabel att någonsin bli irriterad. Men OM jag skulle besitta den egenskapen så skulle jag ha blivit irriterad på denna gubbe.

Och här kommer det ocensurerade VARFÖRet...
Tror ni att han berömde nån av alla killarna på plats?
Jag tror vi alla förstår svaret här....

Jag gör jobbet på samma sätt som killarna, jag har samma villkor, jag har gått samma utbildning, jag gör samma jobb och jag har gått igenom samma tester.
Det enda som skiljer mig från mina kollegor är att jag inte har nåt dinglandes mellan benen och att jag kanske är lite sötare.... ANNARS, same, same...

Så nästa gång lilla gubbe, beröm oss allihopa eller håll igen glappet. Vi är alla jävligt duktiga på vårat jobb!

Hej hopp alla duktiga brandmän som ALLA är så duktiga!
Önskar /Mickan

Begravning

Idag har vi varit i Hudiksvall för att ta ett sista farväl av Gerd. En jättevacker begravning med skratt och mycket tårar. Självklart var det fruktansvärt sorgligt men ändå mysigt på nåt sätt.

Det som slog oss var hur fort det går för en människa att försvinna, hur utbytbara vi alla är.
Knappt har begravningen avslutats och gården är redan såld. Nya människor kommer att flytta in på gården där Gerd och Lasse har levt ett långt liv tillsammans och helt plötsligt så kommer där inte att finnas ett spår av dom. Vi anhöriga pratar om vilka som vill ha vilka saker från huset och från Gerd...
Är vi kalla? Går det för fort? Det känns så. Samtidigt så måste vi fortgå med vårat liv som rullar på här på jorden.

Men hur fort det än går och hur mycket sakliga saker som än raderas eller förflyttas så kommer våra hjärtan och våra minnen aldrig tömmas på kärleken och respekten för dom som har försvunnit från oss...



All kärlek och saknad till våran vackra Gerd

Sanningens pojk

Jag bevittnade mina söner när det lekte idag. Eller jag kanske spionerade på dom lite grann. Sådär som man säkert har skyldighet att göra som mamma...
Iaf så började de att bråka om en leksak som Linus snodde från Wille. Wille var snabb att rycka den ur händerna på Linus och när han ändå var igång så slog han till honom. 
Linus började sin vana troget att gråta hysteriskt för att han blev av med leksaken och för att det kanske gjorde lite ont.
HÄR stiger mamman in i bilden och följande rader talades;
-Varför gråter Linus? (kan ju inte röja att jag spionerade på terroristerna)
-Linus grinar för att han ramlade....

Mina Gurk-fan

En kollega gjorde mig överlycklig när hon frågade om jag hade sått några gurkor iår. Klart som korvspad att jag har!
Hon undrade därför att hon hade fått en ifjol och det var den godaste gurkan hon NÅGONSIN hade ätit. Tyckte förövrigt hennes man också.
Så jag har iår lovat ut gurkor i fria mängder till mitt största fan.

En annan kollega tycker också väldigt mycket om mina gurkor.
Jag vet inte exakt VAD hon tycker så mycket om med mina gurkor, men bäst tycker hon om de stora!
Hon är förövrigt singel........

Gay-Mickan

Tillbaka på jobbet efter 3 veckor och Mickan slår till direkt!
En gäst frågar om det finns någon gay-klubb i Östersund. Jag svarar att det finns det inte.
Men så plockar jag fram min oanade kunskap om Östersunds gayvärld. Jag svarar det jag vet om ett gay-fik, jag tror mig även veta var detta fik finns, namnet, att det kan vara kvällsöppet och att det kan vara så att det serveras alkohol där.
Jag vet att detta ställe en gång har legat på ett annat ställe.
Jag råkar även veta vilka ute-ställen som gaykulturen i staden samarbetar med.

Allt detta och lite till visste jag på en väldigt rak arm.
Varför?

Flygande skit

Nu tycker inte ens fåglarna om den här familjen längre....

Jag lade märke till några nytillkommna fläckar på golvet i vardagsrummet idag. Fläckar som inte fanns när jag gjorde natt igår. Så när B kom hem på lunch så frågade jag om han visste något om fläckarna, alternativt var ansvarig för fläckarna.
Och visst, han visste. Imorse hade han tydligen fått sällskap i huset av en fågel som han fick leka ett tag med innan fanskapet lämnade byggnaden. OCH, tydligen så har alltså fanskapet lämnat lite lösa gåvor på vårat golv...

Så eftersom inte ens fåglarna gillar oss längre så efterlyser familjen härmed nya vänner. Som bara skiter på vissa utmärkta platser.
Fast helst hemma, innan besöket på Strandvägen 4....

Brolin igen... Och Ravelli

Angående det förra inlägget så uttalade en bitter människa en väldigt dum, tråkig för att inte tala om omogen kommentar om Brolin...
Då vill jag bara säga att Brolin var, tillsammans med Ravelli, en mycket fin och älskvärd människa. Så fin att han, tillsammans med Ravelli, fick en eremit-kräfta döpt efter sig av Mickan, sisådär 10 år gammal.

Jag träffade för ett par år sedan, då jag och B var bjuden på ett sport-evenemang, självaste Tomas Ravelli som var på samma evenemang. Jag tänkte givetvis ta tillfället i akt att berätta vilken ärofylld gest han hade fått att få en eremitkräfta döpt efter sig.
Så jag gjorde det!
Det enda han sa, förutom att hans vackra skratt klingade, var att det var den finaste komplimang han någonsin fått.
Och jag tror honom. Jag tror att Tomas Ravelli för alltid kommer att minnas tjejen med eremitkräftan och le.....

Sportens dag

Tennisen förflöt utan större skador. Det enda som egentligen hände var att B fick in en klockren träff i Willes huvud.
Oflyt eller extrem träff-säkerhet? Osäker!

Snart är det dags för B att avklara veckans fotbollsmatch. Han är sån star on the plan min B, nästan som Brolin.
Eller, kanske inte nästan, men nära nästan....

Tennis

Nu drar familjen iväg till tennis-banan.
Får se vilka skador vi kan tänkas komma hem med denna gång....

Tjo!

En lördag

Igår avverkades årets St Olavslopp. Och har man inget bättre för sig så kan man avsätta en hel lördag till detta, det gjorde vi!
Den lilla delen av familjen sprang Mini-Olav för Sverige. Den stora delen sprang det stora loppet för Golds Gym.

Här bjussar familjen-som-inte-gör-nåt-vettigt-på-lördgar på lite bilder från dagen;

Uppladdning.....


....fokus.....


.....and off we go!


Eftersom lill-Larsson ledsnade efter sisådär 50 meter så fick han snabbt en egen hejaklack


Wille ilade på på egen hand han... Mammas storspringare...


Hur nöjd tror ni Linus var när man fick nåt att äta efter loppet?!


Pappi before...


....Pappi sticker iväg....


....och pappi after... Med storchefen Lind!


Herr Lind innan start på sista sträckan.


Sen var dagen slut!

Problem...

Nu har Linus problem.... Hans skoter-gubbe har bajsat på sig och han är lite osäker på hur han ska få bort bajset...
Och blöjorna är liiite för stora.....

Hur gör barn???

Bengt brandman säger....

.... att jag inte är värd mer än någon annan...

Men det är jag visst det, FÖR DET SÄGER MIN MAMMA!

Magont

Min son är en riktig liten mespropp han...
Vi har tillbringat kvällen på Expo Norr där det ingår i paketet att äta en massa godisremmar. Självklart kan jag ju inte stå och mula utan att Wille och Linus också får delta i kalaset. De blir så griniga då...

När vi sedan sitter i bilen på väg hem så säger Wille att han har ont i magen. Jag tycker synd om honom och säger att vi ska massera magen när vi kommer hem.
Då säger han något som får mig att undra om det verkligen var denna klump jag sket fram för 4 år sedan....
Han piper fram; Det är nog för att jag åt så mycket godis som jag har ont i magen...

Stackarn, att han ska behöva ha blivit ilurad att det skulle kunna vara någon form av anledning till magont, att man har ätit för mycket godis.... Hah!
Jag får tänka på att han fortfarande är ung och ännu inte har lärt sig om alla viktiga saker i världen ännu.
Som te.x att MAN FÅR INTE ONT I MAGEN AV FÖR MYCKET GODIS!!!!!!


Var säkert nåt fel på korven vi åt till middag...

Magar

Mitt i vårat pärlplattsbyggande nyss så ställer sig Linus upp och vill visa sin mage. Wille klappar honom på magen och säger med sin mjuka röst; Hej tjockmagen!
Sen fortsätter Wille med följande magutlägg;
Linus har tjockmage och du har tjockmage. Men jag och pappa har bara smalmagar. Men om jag gör så här (han spänner ut magen) så ser det ut som jag har en bebis i magen. Precis som det gör på Moffa. Fast han har ju ingen bebis, han är ju bara tjock!
RSS 2.0