Det är ju härligt att veta att Gunnar är hemma med mig när jag mår illa, så att jag inte helt komplett ensam.
Men faktum är att han skrämmer mig lite. Han beter sig som en galen stalker. Jag får aldrig vara i fred, klappar jag mig själv på kinden så blir han avundsjuk OCH svartsjuk, han kräver ALL uppmärksamhet och han piper och jamar om jag försöker slita mig en sekund för att andas...

Ännu en fantastisk morgon och Mickan väntar på att en stor och fet överraskning ska ta henne med storm. Slå bort fötterna under kroppen, vända världen upp och ner, bilda stora rosa moln och slå henne med häpnad....
Blir det ingen överraskning idag så är det okej ändå. Jag ska ju ändå ha medarbetarsamtal med min chef snart och det kan ju bli hur fantastiskt kul som helst....

Allra ödmjukast för alla, förvånansvärt många, sms och gratulationer på min namnsdag som jag fått under dagen.
Kom lite som en chock för mig, det där med att jag hade namnsdag...
Fortsatte gjorde det på jobbet med förvånansvärt många stammisar som hade huvet på skaft...
Till och med en av väktarna från väktarfirman som hotellet jobbar med ringde och grattade...
Mickan bockar!

Det var ju så fantastiskt härligt att spela poker i helgen med riktiga människor. Mer eller mindre intelligenta, men ändå riktiga. Och samtalen pendalde mellan mer eller mindre vettiga, men oftast underhållande.
En av de mindre nyktra och mindre intelligenta spelarna drog igång följande konverstion med Mickan;
K- Är det där din pojkvän? (pekar på Herr B)
M- Ja det kan man väl säga...
K- Är han en kändis? Han ser ialla fall ut som en kändis, som en rockstjärna.
M- Jo han är en kändis men inte på det sättet som du tror dig veta...

K- Åh fan, är han porrskådis.....

Jag och Herr B var ju som sagt i Sundsvall i helgen. Minus barn. Det innebär att vi hade barnvakt, denna gång momma och moffa. Frågan är bara om det någonsin mer kommer att bli just momma och moffa som tar hand om våra barn igen... Frågan är också om de över huvud taget någonsin VILL ta hand om våra barn igen... Man undrar ju när de gör om de gjorde i lördags morse...
Jag fick nämligen ett MMS på den minsta klimpen där jag tyckte att något såg fel ut. Något var också fel, något var jävligt fel! Linus hade LUGG!!!!
Linus är en pojke, Linus och hans föräldrar har under en lång tid tålmodigt väntat på att hans hår ska växa och Linus med föräldrar tycker inte att Bröderna Lejonhjärta-frillan är någon snygg frilla...
Ändå så har nu min minstings efterlängtade hårväxt förvandlats till en hel-kass Lejonhjärta-kopia.

Klassas detta som shyssta puckar????

Mickan säger hej och hälsar sig själv hjärtligt välkommen tillbaka till vardagen!
Hela långa helgen har tillbringats i Sundsvall med barnfritt, nöje och gör-exakt-vad-du-vill-liv.

Då kan man....

Ta en pause i shoppingen och i samma veva avverka en eftermiddagsöl....


....man kan shoppa exakt hur länge och otjatigt man vill...


....man kan få Herr B att tycka shoppinglivet leker...


....man får ta ett glas rött i sängen...


....man hinner ladda med ett smajl inför pokerturnering....


...man kan få present för MBP (most beatiful player) eller hur det var..?!


....osså FÅR man vara gladare än så här när man snart ska få återse sina saknade kids...
Man får men man behöver inte....

W- Mamma, Gunnar vill inte ligga och sova med mig.
M- Men han kanske inte är trött just nu, det är ju svårt att tvinga Gunnar att sova...
W- Men kan du leka med honom så han blir trött då och komma upp med han till mig när han är det?
M- Jovisst, självklart så gör vi....

Jag sitter och bläddrar igenom Aftonbladet på nätet. Linus sitter brevid när en bild på Idol-juryn kommer på skärmen. Linus lyser upp, pekar på Anders Bagge och skriker; Moffa, Moffa!!!
Och jo, visst, om bristen på hår och "lite" smårunda kroppshyddor är det enda som behövs för att två människor ska tas för samma så kan man nog lätt ta Bagge för pojkarnas moffa...





Nej, JAG får verkligen inte till den ekvationen...

Att säga att jag inte längtar till helgens nöjestripp till Sundsvall skulle kunna vara veckans största lögn....
Milt uttryckt!

Igår kom jag på att jag skulle försöka mig på att sy en mössa. Sagt och gjort, jag åkte till Eiwor, köpte tyget, och fick ett mönster på en mössa. Hon gav en klar och tydlig beskrivning på hur stor-rookien Mickan skulle göra;
- Är du med? frågade hon
- Yes, jag fattar!
- Säkert?! (anade jag tvivlei i hennes röst...)
- Jajemen!
Så jag åkte hem med en stor lust att börja göra mössor. Den försvann ganska snabbt! När mönstret var urklippt och det var dags att sy ihop detta konstiga mönster så fick jag ganska klart för mig att jag inte alls hade fattat hur jag skulle göra. Efter tjafs med Herr B (som självklart hade rätt ide från början) så gick jag i trots till Therese för rådfrågning. Där ringde vi till Kristina som inte tyckte det var helt enkelt att förklara på telefonen. Så jag gick hem och ringde Eiwor som inte hörde telefonen, vart ännu grinigare och med stor irritation gjorde jag som Herr B sa från början och det vart till slut en mössa.
Det som egentligen stör mig mest med denna problematik att fixa en mössa är att Herr B hade rätt från början, gubben kan till och med sy mössor....


Så här jobbar Mickan; tumstock, spritpenna, kökssax och onålat...


...men det funkade det med. Kidsen vart glada och tyckte morsan var gryyym!

Linus lyckades med ovanligt mycket bakom våra ryggar ikväll. Till att börja med så hittade han nagellack som han också ville måla med. Skillnaden var bara att Linus inte använder nagllacket till naglarna, utan kinder och fötter... Kan iof hända att han menade att måla tånaglarna och att han bara var lite darrig på handen...


Det vit-fläckiga är det som missade tånaglarna...


Denna fläck är det som missade fingernaglarna...


Och tandkrämen han lekte med som missade tandborsten!

Willes kompis Malak på dagis tyckte det var fruktansvärt att jag inte hade målat Willes naglar igår som jag hade lovat de två att göra. Men eftersom en villa hade mage att brinna just en nagel-målar-kväll så hann jag inte med naglarna igår. Så idag tog vi igen det så att Malak ska slippa bli besviken på mig en gång till.


Wille har valt färg....


...mammi målar på färgen...


.... och Malak blir glad på Mickan imorgon!

Om det överhuvudtaget finns någon som sökt Mickan och trott att hon bara har haft ett par helt vanliga dagar av högfärdighet så är det faktiskt inte så denna gång. Jag har bara lyckats glömma mobilen på jobbet och där gör den ju som inte nån större nytta för mig...
Men i eftermiddag, då är jag och min rosa vän åter sammansvetsade!

Det vart inget mys med sjukt barn, ungen var frisk som en mört på morgonen så dagis fick ta han.
Sen har jag giltig frånvaro från bloggen under resten av dagen;
Sova började jag med, gick alldeles utmärkt!
Sen var det dags för läkarbesök, där jag hade bett om en ny en. Inte den bittra okompetenta kärringen jag träffade sist. (Vilket jag förövrigt tjuvläste på ett papper jag såg; Patienten vill inte träffa A) Så jag fick äntligen träffa en riktig kick as doktor, Johan. Så nu är bollen i rullning, snabbare än kvickt. Tyvärr så är han på väg ifrån Krokoms hälsocentral, så vill man träffa han nu så är det bäst att dra på sig lite cancer... Surt! Men det är klart, han är ju alldeles för bra för att jobba där han är just nu.
Sen var det middag, VAD är skitsamma för det kommer jag inte ihåg.
Sen gick ett larm och kvällen tillbringades på en villabrand i Nälden.

Så, uppdatering klar!

Nu lämnar jag snart mina kollegor för en vecka framöver. Åh vad de kommer att sakna mig! Jag är alldeles övertygad om att livet kommer kännas tyngre för dom när dom inte får se Mickans tryne på en hel vecka...
Och hem kommer jag till en sjuk son. Vilket ska bli ganska mysigt faktiskt för det finns ingen gång som kidsen är så kramiga och gosiga som när dom är lite dåsiga.
Så jag har planer på att ha en goskille i famnen hela dagen... Mitt måndagsmål!

Det här när man räknar val-rösterna. Är det samma princip som i Schlager-finalen tro???
Söt-Mona, 12 points....

... tills det blir lugnt på gator och torg och man kan läsa tidningen med nyheter (som inte rör valet) igen...
Ja, jag röstade. Herr B var så stolt över mig! Sen är det en annan femma om partiet "Mickan for the power" vinner eller inte... Kanske att det kan bli svårt att vinna då jag gissar att inte många vet om denna lilla gömda pärla. Men det gör inget.
Kanske längre fram i livet, när jag börjar få brist på intressen, kan jag ta tag i "Mickan for the power" ordentligt och driva Sverige stenhårt. Jag tränar ju ganska bra på Strandvägen och de verkar tycka att jag sköter mitt jobb. Bra eller dåligt spelar ingen större roll, det viktiga är ju att jag SKÖTER det!

OCH jag röstade!!!

Jag är så lycklig att jag inte är laktosintollerant.... Inte än på nån vecka ialla fall!

Jag har lördagsmys med Sandra. Men det är inte lika mysigt som vi brukar ha det nu när Sandra har blitt som en liten toka och fått för sig att hon inte ska äta choklad längre...
Våra lördagsmys innehåller ju choklad, våra lördagsmys ÄR ju choklad!
Men än har jag inte gett upp, ska nog få ner en kaka i henne innan kvällen nått sitt slut....

För det här tror jag inte är ett rykte som hon vill dras med!

Nu har jag och Herr B, fast mest Herr B, kokat klart första omgången med svartvinbärssaft. Står tydligen Dagge på en flaska...

Imorse på jobbet så såg jag helt plötsligt min mamma stå framför mig. Fast det var inte hon. Det var en annan kvinna. Men på det sättet hon hade fixat luggen så såg hon precis ut som min mamma på ett kort jag har när hon hade luggen på precis samma sätt som den andra kvinnan.... Fantastiskt vad folk får till det...
Fast annars så är ju min mamma en kopia av Sissela Kyle. Eller så är Sissela Kyle en kopia av min mamma.
Beror kanske på vem som är äldst....

När man jobbar nätter som jag gör så träffar ju mest folk som är vaken på nätterna. Och människor som är vakna på nätterna är i regel onyktra människor eller konstiga människor.
Och jag har ju hunnit med att få några natt-polare. En av dom är tidningsbudet.
Det är en jättekonstig kille som luktar förjävligt av svett. Men herrejösses vilken rolig kille, ett underhållande orginal. Han är nog min natt-bästis!

...är det extra kul att komma till jobbet. Till exempel idag.
Vi har en stamgäst på hotellet som jobbar för ett företag som göra goda saker som man kan stoppa i munnen och tugga på. Han brukar, inte alltid men ofta, lämna en kartong med blandade nyheter och gamla godingar till oss att uppta våra munnar med. Och jag bara älskar dessa nätter på jobbet, det är jag och kartongen med godsakerna som umgås intimt hela natten...
Åhh vad jag älskar dessa goda nätter!

-Mamma kom, kan du kolla TVn åt mig?!
Denna mening hör jag X antal gånger varje kväll mellan 18.00 och 20.00. Och det kommer varje gång från Wille som måste lämna soffan och Bolibompa för att hämta glass, gå på toan, släppa in Gunnar eller annat viktigt.
Då ska jag alltså hålla koll på vad som händer på Bolibompa medans han gör det han måste göra. Sen ska jag redogöra för honom exakt vad som hänt medans han var borta. Allt! Och jag är så skitigt less på detta påhitt han har kommit på... Är det så att Wille skulle gå sönder om han inte fick veta vad lilla nallen gjorde den minut som han var borta...

Nu är det inte fritt att gå någonstans. Oj Oj oj vad Mickan längtar tills på måndag då denna cirkus är över...
Nu stod dom vid dagis när vi lämnade grabbarna nyss. Två sosse-kärringar som delade ut lappar till stressade småbarnsföräldrar... Och då ligger inte ens dagis på någon som helst genomfartsväg till något. Detta var en planerad aktion!

Har lite svårt att tro att dessa två sosse-kärringar kände sig speciellt önskade där de var denna morgon...

Jag har sagt det förr och jag säger det igen... Psykvården i Sverige SUGER!!!!!!
Och nu har jag verkligen sett skiten på nära håll...

Det är åt helvete psyket...
ÅT HELVETE!!!!!

...att Gunnar inte älskar mig längre. När jag vaknade nyss så låg han inte brevid mig längre.
Undrar om han kanske är sur för att han inte får följa med till gymmet..?


Det är ju såhär det SKA och BRUKAR vara...

Jag har nu gått in i en ny nattvecka så om ni nu under dagarna känner att ni inte får erat Mickan-behov stillat så får ni ändå liksom gilla läget...
Jag KOMMER att visa upp mig vid sådär fyra-snåret på eftermiddagarna... Så håll till godo! Lite Mickan-abstinens har nog ingen dött av...

Puss och kram och nyp i stjärten!

M- Vad fick ni för lunch på dagis idag då?
W- Det var blodpudding.
M- Jaha, tycker du om det?
W- Ja det är jättegott, men jag måste ta en klunk mjölk i munnen innan jag tuggar.
M- Va? Varför?
W- Jo för då känner jag inte smaken av blodpuddingen lika mycket, för det är lite äckligt.
M- Du sa ju att du tyckte om blodpudding...
W- Men jag gör ju det om jag tar en klunk mjölk innan jag sväljer ju....

Jaha, då kanske han kan få all mat till att bli god i framtiden då!

Är det konstigt att sveriges befolkning inte har förtroende för sjukvården.....
Säger inte att det behöver ha något med den där skalliga gubben att göra, men kan inte låta bli att tro att detta inte skulle ha inträffat om söt-Mona chefade....


Synd bara att hon ska dölja sina vackra ögon....

Följande som jag kommer att berätta för er är 100 procent sant. Inget påhitt, inget pålagt och inget bortdraget. Bara helt och fullt SANT! Ok, då kör vi;

Om en kvinna kommer till en läkare på en helt vanlig gynkontroll och läkaren tycker att hon är torr, röd och irriterad i underlivet. Då kan det vara så därför att hon kanske kan vara glutenintollerant!!!!

Jag skämtar inte här och nu. Detta ÄR helt sant! Det finns alltså en doktor någonstans i Sverige som har yttrat denna diagnos. Jag ljuger alltså inte.
Det är 100 procent sant!

Om ni någonsin hamnar i en korkad diskution med någon som är dum nog att säga att katter inte kan fisa, så har den människan fel! Katter fiser till och med mycket "bra". Och om dom inte tror er så kan ni skicka dom till Strandvägen och ett möte med Gunnar. Jag lovar... dom kommer att ha bytt sida sen!

Fan vad enkelt det är att vara förälder. Det är aldrig något tjafs, barnen gör alltid som man säger, allt går snabbt, allt går smidigt, allt bara flyter.... Som en dans på rosor!
Det är en jävla barnlek att vara förälder....

Men nu är jag tillbaka i tjänst igen! Tvvärr så tillbringades även gårdagen på sjukan. Herr B har nu gjort två elkonverteringar på tre dagar. Inte illa pinkat!
Roligast under gårdagen var dock att se narkosläkarens (samma läkare som i fredgas) min när han såg att det var Herr B som var där igen.
Näst roligast var att vi igår vart behandlade som kungligheter på sjukan. Gnällde jag i fredags så ska jag rosa sjuksyrrorna från igår (förutom ett bittert misstag). De två manliga läkarna gjorde också sitt jobb på ett snyggt och effektivt sätt...

Ändå känns det lite konstigt att man kan komma in på akuten, sövas ned, få elchocker genom kroppen, vakna, för att sedan traska ut genom portarna en halvtimme, timme senare...
Det känns... märkligt på nåt sätt!

Nu har vi städat nu har vi gnott nu har vi handlat nu har vi uppfostrat barnen mm mm.
Det egentligen enda jag kan konstatera nu är att jag valde rätt man att behärska dessa saker på allra bästa sätt!

En lördag som det känns svårt att klaga på då kidsen gav oss sovmorgon till 10.00!!! Det är det fina i att ha småbarn...
Nu ska det städas inför kräftskivan ikväll och vi har med stor tursamhet lyckats dela ut sysslor som kidsen villigt gått med på att göra. Det andra fina i att ha småbarn...

Oj vad fint det är att ha småbarn... Skriken, gnället och slagen märker man ju knappt alls i det fina, rosa skimmret....

Imorse åkte jag och Herr B till Sjukan därför att hans hjärtproblem (säkert beroende på för stort och varmt hjärta) hade hållit igång ett dygn och det då är dags för han att få en elkonvertering.
Vi hade fått ett rum på akuten klockan 09.00. Klockan 10.30 kom en läkare och kollade läget och sa att vi väntade på att en narkosläkare skulle ha tid att göra sin del vid ingreppet. Hon sa att detta antagligen skulle ske mellan 11.00 och 12.00.
12.30 kom och Mickan började kolla läget och jodå, det var på gång men det hade kommit akuta grejer i vägen. (Hjärtproblem... not so akut!)
Klockan blev 13.00 och en sköterska kom in och hoppet tändes. Men nej, vi skulle bara byta rum. På det nya stället fortsatte utfrågningarna om när vi skulle få hjälp med hjärtat. Samma svar, narkosläkaren har mycket att göra men han är på gång. Nyss nämda procedur upprepades sedan ganska regelbundet de närmsta timmarna. Tålamodet hann få sig några knäppar under timmarna som gick och personalen på akuten har nog numera inte Mickan som favorit i sina liv...
Klockan 15.30 kom sköterskan in igen och hoppet tändes på nytt. Återigen, nej! Vi skulle bara byta rum.. IGEN!
16.30 hände så det ofattbara. Narkosläkaren hade äntligen, efter 7½ timmar, tid att ta sig an elchocken som tog honom 15 minuter att avklara.
Så jag skulle ljuga ganska rejält om jag sa att landstinget fungerar fläckfritt. Ett gäng gamla sura kärringar som har ETT inövat standardsvar som gäller eftersom de inte orkar ta reda på om något verkligen är på gång. En massa personal som jag sett inte gör många knop, samtidigt som många patienter väntar i sjuka timmar.
Tack dock, till den unga sköterskan på obervationen som såg till att det till slut hände något och narkosläkaren äntligen kom på plats.
Inte något alls tack till de tre bittra klimakteriekärringarna på akuten som INTE orkade leta reda på något ordentligt svar utan lät allt vara i alla timmar, och inte heller kom med någon sorts information under hela dagen... Hoppas ni får en riktig skithelg med en massa hjärtrusningar som ingen gör något åt....

ÅTTA timmar tog alltså detta av våran fredag. För en procedur som tog 15 minuter! Jag vet inte....
Nu har jag ialla fall fått varit med vid en elkonvertion och kan konstatera att Cityakuten gör fel. Patienten ska ligga på sidan när man får en elchock, inte på rygg!
Annars har jag försökt hålla humöret uppe bäst jag kunnat när Herr B mest har sovit. Och jag har kommit på lite olika saker man kan ägna sig åt på sjukhuset, om ni skulle behöva tips i en liknande situation ågon gång.
Man kan...


...läsa en bok eller kanske lite skvallerblaskor...


....eller så kan man träna på att spy stilfullt i en spykopp....


...kanske korsord kan vara något för er....


....annars kanske ni modeintresserade kan ha modevisning i landstingets kollektion...


...annars kan man beundra att landstingets binda/blöja har 6 av 8 "droppar". Libresse har bara fem som max. Landtinget-Libresse 1-0


...man kan även prova de konkurrenskraftiga vätskeansamlande paketen...


ELLER så kan man krama om någon man tycker om!


Lite små tips bara... Ha nu en kul blivande akutenvistelse!

Ikväll var det övning i vattenlivräddning. Gick väl bra förutom att Mickan vart dyngsur efter livräddning I vattnet. Å andra sidan kan man ju se det som refreshing (mamma, det betyder uppfriskande...)


Två nödställda i vattnet


Hansabrädan lastas av bilen för att tas ut i vattnet...


...och en brandman paddlar ut till den nödställda.


Båten kommer och tar hand om den andra nödställda...


...som dras in i land för att påbörjas hjärt och lung-räddning.


Ambulansen var med ikväll och vi gick igenom deras bil lite.


En vacker kväll att tillbringa i vattnet!

Nu drar vi... Ni vet, Sven, bank, shopping och det där....

Puss och kram och nyp i stjärten

Kräftskiva här på Strandvägen på lördag. Och helt plötsligt har mitt lilla huvud stött på tvivel om det fortfarande finns kräftor kvar att köpa....
Can´t wait to find out!

...börja ta tag i livet igen! Jag börjar med laga klart alla trasiga jeans som jag inte är mogen nog att slänga ännu. Tant Mickan har tagit fram symaskinen och har suttit till och från i två kvällar nu. Man är ju inte turbo precis när det kommer till maskinsyning....
Sen väntar tandis (åt helvete, men jag får ju äntligen umgås med Sven), bankmöte (känns mest ointressant) och sedan shopping (precis vad en flicka som jag kan behöva just nu).

Ja, det var den torsdagens planer!

Visst är den vacker? Det flesta som känner mig känner även min till min stora kärlek för limegrönt. Och denna skönhet är riktigt limegrön, även om denna bild kanske råkar visa den från den mera dassiga sidan...
Det är förövrigt en god vän till mig som har köpte denna skönhet, tänker inte säga vem av risken för att alla kommer att besöka dennes hem inatt för att sno skönheten...
Fan att en cykel kan vara så snygg....

Idag får det bli en dag i storegots tecken... Kanske dra täcket över huvet för hela dagen, göra alla en tjänst och låta er slippa se skiten.
Osäker på om jag ens har ork eller lust att träna, morgonpasset är iaf bara att glömma.
Också skulle jag behöva godis eller kanske piggelinglass för min överlevnads skull, men då måste jag ju visa mig utanför dörren för att klara av att ta mig till godis/glass-handlar-stället och det känns väldigt uteslutet.
Osså var det ju den där doktorn igår som fortfarande gör mig förbannad. Ett vidrigt, okompetent, osocialt, okänsligt, osympatiskt fult misstag till kärring som ägnar sig åt gissningalekar och inte har den blekaste om vad hon sysslar med. Kanske inte så konstigt att hon hamnat på hälsocentralen i Krokom, nånstans måste väl även skiten placeras ut.

Vill ni nu inte vill ägna eran dag åt att bli på pisshumör så föreslår jag att ni inte tittar in här något mer idag.
This wont be pretty...

Buhuu, jävla skitliv...

...får sammanfatta Mickans onsdagmorgon!

Samtal med B tidigare ikväll;
B- Hans får se på fotbollen hemma han...
M- Jaha, han har tur som har en snäll fru han... (Tänkte; Therese är inte bra för oss andra fruar, hon sätter standarden för högt).
Sen gick B ut. Kom hem tio minuter senare och samtalet fortsatte;
B- Jag kollar på fotbollen hos Hans så kommer Therese och kollar Idol med dig.
M- Fine by me. Då ska vi fira in Idol med ett glas rött också...

Nu är det ju inte så att jag missunnar B att kolla fotboll, inte alls. Det är ju bara så otroligt korkat, dumt av honom att tro att han ska få kolla fotboll under säsongens första avsnitt av Idol.... SÅÅÅ KORKAT!

Jag råkar vara medveten om ett samtal som ägde rum mellan Herr B och Hans efter matchen igår;
H- Vad var det med Mickan då, hon svor ju inte en enda gång när hon missade en boll?
B- Nä, det där får väl jag ta när hon kommer hem.
H- Jag tänkte väl det....

Men skit i dom bittergubbarna och njut av some pics. Speciellt Mickans tennis-skola i slutet

Hans klipper till...


Herr B klipper till...


Mickan är mest bara vacker....


...och utlärare av nya slag. Detta kallas balettslaget


Och det här är mellan-benen-slaget!

Uppmärksamma läsare kanske ser att alla slag som jag använder mig av innebär hopp, vilket i sin tur gör att jag blir spänstigare än andra tennisspelare. Kanske DET ska bli min nya karriär, tennis-fröken.

Svaret på dagen stora problem stavs F11.
Och jag kom på det själv, helt själv!

F11 alltså!
F11  F11  F11 Thank god för F11

HJÄÄÄÄLP!!!!!!
Gunnar destroyer har klivit på tangentbordet igen och den här gången är det inget jag själv kan lösa med mitt skarpa sinne...
Allt ovanför och under är borta. Där man kan klicka för att komma till olika ställen. Just nu är jag fast på Blogg.se.
Fattar ni vad jag menar? Nån skarp hjärna som vet hur jag löser skiten? Om det är av någon betydelse vilken dator jag har så är det en svart såndär som man fäller ihop. Det står även acer på den. Modellen heter väl laptop?! Eller bärbar dator på svenska...

Dagge??? Någon???
SNÄLLA!!!!!!!

TRÄNING- Check!
DUSCH- Lär jag väl måsta avverka
POLITIK- Det där la jag ner pga alldeles för stor brist av intresse. Vem försöker jag lura liksom?!  Jag kör på Mona pga hennes enorma söthets skull!
VINBÄRSPLOCKNING- Ska bli fortsättning på gårdagens nu. För sånt måsta man göra som husägare...

Puss och kram och nyp i stjärten!

NU grötfrukost- mest för att jag är en sån renlevnadsmänniska...
SNART träning- ett pass cardio och ett pass styrka
SEN politik- tänkte jag skulle lära mig lite blablabla inför valet

Dagen som det inte vart nåt av...
Min friskhetsförklaring hände inte. Vet inte hur det är möjligt, men jag vaknade INTE av väckningen. Antagligen hänger det ihop med det där om att jag är inofficiell värlsmästare i sovning.
Så jag har alltså sovit halva dan. Nu laddar jag för tennis. Hans bjöd in mig och Herr B på en dubbel-match, så nu ska det slås bollar i sola.... Snart, om nån timme!
Tills dess blir det gym

Denna dag lär ju Mickan kännas lite frånvarande. Detta kommer att till stor del bero på att jag kommer att vara just frånvarande.
Jag ska börja veckan med tant doktorn och förhoppningsvis ett intyg om att jag är problemfri (iaf "så gott som" så är jag nöjd). Sedan följer stadsvandring i förhoppningen att shoppa det jag inte hann med i lördags, mest förhoppningar har jag på ett par jeans eller två....
SEN ska dagen ägnas åt stor mängd träning. Har varit träningsledig både lördag och söndag så har lite att ta igen.
Men ännu mer sen, DÅ kommer jag att visa upp mig för er igen.

Ses då!
Puss och kram och nyp i stjärten

Det var fotbollssöndag idag igen. Jag har ju sedan pojkarna föddes lagt upp deras framtidsplaner som fotbollsfroffs. Idag lät de mig veta, båda två, vad dom egentligen vill göra när dom blir stora.
WILLE
W- Är han i gul tröja domaren?
M- Han med den stora magen ja...
W- Jag ska också bli domare för jag har ju en visselpipa!

LINUS
L- Pappa spela fobol
M- Ja, ska du också spela fotboll när du blir stor?
L- Näää, titta fobol!


"Anledningen" till att hejarklacken tillbringade söndagen på fotbollsplan...


....och den VERKLIGA anledningen! (fika)


Det är klart Linus inte ska spela fotboll, hur ska man då hinna äta och dricka...

Har funderat på det här med mitt blivande jobb som fröken universum. Så jag tog och provade på lite användbara poser för att känna på hur det kan vara....


Ahhhh är det sant har jag vunnit, kan inte tro att det är sant....


Ahhhh vart ska jag ta vägen jag är så lycklig att jag dööör...


Vinki, vinki. Den obligatoriska tron-vinken sitter som en smäck...

Men ärligt talat, jag känner mig lite överkvalifiserad för detta jobb. Det får bli att leta vidare....

Pappa Staffan bjuder ner sina tre döttrar till Gran Canaria i höst/vinter!

YIPPIE!!!!!

Jag har tänkt till lite på det här med karriärsbytet, jag vet inte riktigt men det känns som att det är för mycket i mitt liv som jag kommer att behöva ändra på för att passa på den positionen.
Jag skulle tex behöva sluta rapa, börja vårda mina naglar, vara sminkad varje vaken sekund av dygnet, sluta fisa, börja tvätta håret, sluta äta, börja duscha åtminstonde några gånger i veckan, le, sluta supa, sitta vackert med benen i kors och börja vårda mitt språk.

Vette sjuttsingen om det skulle vara värt det....

Jag undrar om man inte skulle ta och bli fröken universum?! Jag tror nog att jag skulle passa utmärkt som det. Jag är ju jordnära, står med båda fötterna på jorden, bidrar till välgörenhet, har inga divalater, värnar om djuren, står med båda fötterna på jorden, kan åka till ett barnhem i Afrika vilken dag som helst, tänker på miljön, dricker bara mineralvatten, står med båda fötterna på jorden och jag önskar fred på jorden!

Jag sitter och väntar på CSI. Herr B yrar något om fotboll...
Jag säger att några bollsparkare inte ska få inkräkta på min fredagskväll. Herr B yrar något om Zlatan...

...JAG OCH HERR B VÄLKOMMNAR LUGNET!

"Det är lite roligt, för jag var i Oslo igår och där pratade nästan alla som jobbade på hotellet svenska. Också kommer jag hit till Sverige, också pratar du norska!"

Oj vilket gott litet rendjur jag har ätit nu. Fanatstiskt goda djur. Jag och magen tackar ödmjukt Mattias!

Ser nu hur Wille ser ut i håret, så här dagen efter. Han har ju tjej-frisyr....
Gahhh

Jag och Gunnar har sovit klart för idag. Vi jobbar så bra ihop jag och Gunnar så därför försöker vi att göra så mycket saker tillsammans som möjligt.
Vi sover tillsammans, vi äter tillsammans, vi leker tillsammans, vi går på skithuset tillsammans, vi tittar på TV tillsammans, han håller mig sällskap när jag sminkar mig och när jag bloggar och när jag ska delegera ut order till pojkarna i familjen så står han troget vid min sida och blänger tills de börjar arbeta.
Det är egetligen bara ett ställe där Gunnar inte är välkommen av mig och det är på gymmet. Jag har en stark känsla av att hans nyfikenhet skulle leda honom rakt in i diverse klämskador och jag skulle säkert också av misstag råka tappa en hantel över den lilla katten. Så där är han bannlyst.

Gissa om det är dålig stämmning nu när jag är på väg till gymmet......


Se bara så bra vi jobbar tillsammans

Jag tror att det kan vara äkta kärlek jag känner för MacGyver. Den är ialla fall lång och trogen.
Och jo, visst är den äkta också....

Jag klippte grabbarnas hår ikväll. Med en riktig frisörsax. Jag har köpt det nu och har därmed slutat använda kökssaxen i min gräsmatte-salong...
Fast jag tror ändå att det är skit samma vilken sax man använder så länge ungarna inte sitter still mer än tre sekunder åt gången. Jag tror mer att en duktig frisör är en som har förstått vikten i att ha kakor...
Och med en stor kak-konsumtion så har Linus nu gjort sitt livs premiärklipp... OjOjOj nu får flickorna på dagis ordna köbildning.
Men för oss som förstår det här med att vara långhårig så vill jag bara lugna med att säga att det inte är KORT, bara mindre långt.
Och Herr B, han har jag inte fått klippa, han har gått tillbaka till att gå till en "riktig" frissa... Nåt om en riktig sax, vetskap om vad hon gör och utbildning... (men det där med sax, det har ju jag också nu...)

Jag krockade med en mus på vägen till jobbet. Om jag hade vågat så hade jag stannat till för att kolla hur det gick. Det gjorde jag inte.
Men jag tror han dog.

Jag hade ju en date med tandis i måndags. Min stora skräck tandis.
Det är inte första april och jag är inte riktigt onykter, utan jag är helt ärlig när jag säger att det gick ganska bra!
Jag var hos tandhygeinist Monica som var sådär bra som man möjligtvis kan vara när man har som arbete att rota runt i gapet på folk. Hon behandlade mig som den lilla fem-åring jag förvandlas till när jag sätter arslet i den vita stolen.
Självklart så fanns det lite jobb att göra i Mickans gap och jag ställde in mig på nya möten med tandis Johanna. Men Johanna har visst slutat och ersatts av Sven. Och förutom Monica så är Sven anledningen till att jag tillochmed ser litegrann fram emot att komma tillbaka!
Sven var vänlig nog att komma in och hälsa och Monica drog faktan om den tandis-rädda flickan som låg framför honom. Hon förklarade att Mickan inte alls tyckte om att vara där. Det var då som Sven tog en plats i mitt hjärta och fick mig att känna hopp för tandläkar-kåren. Hans första ordäxling med mig löd;
S- Och tror du att jag vill vara här då? Jag har haft en jävligt skön semester som gärna hade fått fortsätta, så jag tycker faktiskt inte heller att det känns så jävla kul att vara här.
M- Nehej, det var ju synd, men då har vi ju nått gemensamt ialla fall!
S- Ja, och om du är rädd för att det ska göra ont hos mig så ska du veta att det gör jävligt mycket ondare att peta nagelbanden än att vara hos mig.
M- Då tror jag inte att du petar nagelbanden speciellt ofta...

Jo, jag ser nog liiite fram emot att träffa Sven igen och om det inte var för att jag kommer ha ganska begränsad tillgång till att prata när jag ska träffa Sven så tror jag nog att jag kanske skulle kunna ge honom en match i stinkande ordförråd, för där verkar jag ha hittat en värdig motståndare.....

...och jag ska rock-chocka mina kära kollegor och framför allt chefen, med att faktiskt dyka upp....

Nanny Jossan är nu inne på sista timmen innan hon lämnar det Krokomska boet.
Och jag, jag känner mig så tom...
Vem ska Bertil nu umgås intensivt med i soffan...
Vem ska Wille nu vara smartare än...
Vem ska Gunnar nu få nedsättande kommentarer ifrån...
Hur ska det kännas för Linus att vara torr i rumpan...
Och vem ska familjen nu ge sin oändliga kärlek till....

Frågorna hopar sig!

Idag lärde Jossan mig hur man vet om barnvakten har egna barn!
Om barnvakten under HELA dagen, från 07,30 - 17,00, inte har bytt blöja på en 2-åring EN ENDASTE GÅNG! Då känns risken stor att barnvakten inte har egna barn. Och skulle barnvakten mot förmodan ha det, ja då känns risken stor att jag tycker mycket synd om det barnets lilla rumpa.

Just ja, Jossan har inga egna barn.
Behöver ni då fråga i vilket skick stackars Linus rumpa var på kvällen......