Ett nytt sätt att vara mamma på

Nu för tiden är det lätt att roa ungarna i Krokom. Man ställer dom framför rivningsprojektet kyrkan och så bestämmer man antal timmar dom ska stå där och glo osså går man med bebisen hem och vilar upp sig....

wille och drutten har sagt god natt

Side

Familjen Nyqvist var i Turkland samtidigt som oss, fast i Alanya. Därför bestämde vi oss för en date i Side en dag.
Jag och Herr B hyrde en bil och Herr B fraktade oss smärtfritt dit. (Även om jag med mitt rappa men säkra bilkörningssätt hade kunnat smälta in lite bättre i det turkiska sättet att köra bil).
I vilket fall så hade vi en riktigt kanonigt underbar dag med dom. Och jag som bara älskar Side var så glad att vara där igen.

Mira och grabbarna


Mira och BeppeBubb


Poliser




Jörgen och Herr B


Hanna och Jörgen


And the group picture... Of course

Det hördes musik ute...

...och vips, så var Linus och Wille borta!



Herr B fick gå och lösa ut dom.

Herregud....

....min lilla kille växer igen. Det är lika hemskt varje gång jag inser att min lille fis blir större och större. Och de gånger jag märker det som mest är när han går upp i en ny blöjstorlek.
Idag gick vi upp till 4. Och morsan bröt ihop....

härligt roliga unge

Jag hann inte riktigt fatta vad som hände nyss, men ett spontanbesök förstod jag att det var.
Jag tyckte jag hörde att dörren öppnades så jag gick till hallen för att kolla. Där stod en av Willes kompisar och håller på att klä av sig skor och jacka när han ser mig. Han säger inte nåt förräns han kommer till trappen då han verkar komma på att han hade nåt att säga; "Jag måste gå hem halv två"!
Jaha ja, där ser man. Vilker tur att grabbarna var hemma då och inte på väg på nåt annat.... När det kommer spontanbesök på hög nivå.

Hej hopp!!

Puh, känns som man knappt hunnit landa sen vi kom hem. Allt har gått i ett. Fredagen med Ollolls begravning, så fint, så hemskt, så jobbigt men ändå så skönt.
Efter begravningen så gick tjocka släkten ut och käkade innan stockholmarna och USAarna åkte hem på lördagen.
På lördagen var det dags att fira pappi. Han hade 60-årskalas för familj och vänner och där sov vi kvar till söndagen då vi åkte till Barnens Hus för att Wille skulle få handla Lego. MAX för att stilla skräpmatsbehovet, och Willes första ridlektion på två veckor.
Allt detta har såklart inneburit att upppackningen inte är riktigt... ska vi säga "färdig" kanske?! Och eftersom jag hatar att bo i en svinstia men har varit för lat i helgen så måste jag ju ta hand om detta idag.
Iaf försöka...





Kontrasternas kväll

Nu sitter vi framför Bolibompa igen. Konstigt att tänka att igår vid samma tid hade vi avskedsmiddag med våra vänner i Turkiet. Personalen hade dukat upp ett långbord till oss och vi hade en jättemysig och skojig sista kväll.



Herr B och våran nya skottska vän Frankie...


...och hans Lindsey med deras flicka Elise och lilla Anna till vänster...


...och lilla Annas föräldrar Michael och Petra som var tyskar.


Och i förrgår kväll vad det bazaar på hotellet. Jag och Lindsey laddade med lite drinkar...


...Wille red på kamelen Maya.


Kamelerna kom till hotellet...


...medas vi hängde i barnpoolen.



Hemma

Nu har vi hunnit landa, kommit hem, packat upp lite, ätit pannkakor, hämtat Blixten och framför allt... legat och myst och sovit en stund i min egen säng!!! Som jag har längtat efter min egna underbara säng.

Våran säng i Turkland var det inga större fel på heller, lite hård för min smak men jag har sovit gott där med.


Vardagrsummet i lägen heteten. Vi hade en kanonlägenhet med 2 sovrum, 2 badrum, 2 altaner, vardagsrum och kök.



Ska försöka packa upp ikväll. Imorgon är det Olloll´s begravning och hela tjocka släkten har samlats från stockholm och USA. Kommer bli tungt med begravningen men skojigt att träffa allihopa.

Nu...

...drar jag in till staden för att fixa det sist inför imorgon. Jag åker ju liksom till Turkland imorgon jag...
Wille fyller 6 år när vi är där nere så hans presenter ska jag köpa.
Kanske hitta en bikini som håller in, fixerar, lyfter, spänner åt och kanske suger ut lite gegg när den ändå håller på.
Osså ska jag äta lunch med Herr B. Eftersom jag åker till Turkiet imorgon med flygplan så är det inte säkert att det någonsin mer blir nån lunch (det där med om planet störtar) och då är det ju skönt att få ta en sista lunch med sin kära idag.
Annars är det väl bara packningen kvar. Miel kommer i eftermiddag och säger ett eventuellt adjö också.
På återseende!

Katter

Vi har nån kattfan i bygden som ligger och sover i Beppes vagn på bron. Jag har hela tiden skyllt allt på Blixten när det har varit lerigt och hårigt nere i vagnen. Men idag var det skitigare än någonsin och eftersom vi var till farmor och lämnade av Blixten igår (Saga har vänligheten att vara semestervakt) så har jag lite svårt att tro att det är Blixten som har knallat fram och tillbaka från Hallen för att få sussa lite i Beppes vagn...
Det lär väl vara på våran bro som bygdens katter samlas varje natt för att låna den där bebisens sköna vagn och täcke... Vad ska dom göra nu i två veckor när vagnen ska få bo inne?

Jag tror...

...att jag kan ha världens goaste Lillfis. Inget jag har några studier som stödjer eller så, men ändå... jag tror det!

Beppes nya bo

Här ska Beppe hänga på semestern. Hans alldeles nya, fina, egna UV-skydd. Fyll upp med lite leksaker så ska han nog trivas här med...

Cykling

Jag bara längtar tills vi åker nu, mer än någonsin. Jag lääängtar tills vi kommer ifrån våran TV och denna förbannade cykling.
Det är nån cykeltävling igång nu, nåt giro av nåt slag. Och detta följs slaviskt av Herr B. Dagarna skulle liksom kunna planeras efter cykelturerna. Vilket det tydligen gjorde tills jag och ungarna entrade hans liv och förstörde upplägget.
Jag kan bara inte förstå att det kan vara så kul att sitta och glo rakt in en massa karlars arslen non stop. Inte ens jag tycker att det är särskilt upphetsande... Nån gruppkram nere på asfalten livar upp stämmningen nån gång ibland, annars... dötråkigt!
Jag bara hoppas att Herr B har snappat upp det där med TV-förbud på semestern....


Jo förresten, naturens vyer är ju ganska fina på sina ställen längs vägen.

Herr B vs. Mickan

M- Vad vill du se för film?
B- Kan vi inte se nån romantisk komedi?
M- Men du gillar ju inte såna...
B- Jag vet, men du gör ju det.

Jag undrar jag hur länge han ska vara extra snäll och omtänksam mot mig...?

Om jag utnyttjade min ställning som sörjande? Skulle jag aldrig göra! Det vart bara en komedi...

Slöjdar´n

Slöjdarfarbrorn håller på att sy en skräddarsydd madrass till sulkyn vi köpte inför semestern. Så nu kan Beppe ligga mjukt och skönt i skuggan och svalka sig i bara blöjan... Vagnmys lär det bli en hel del av.

Och jorå, han kan sy denna dära. Ett riktigt praktexemplar denna dära...

God morgon

Denna lilla fis har hunnit fylla ett halvår i dagarna. Min lilla bebis är liksom ingen liten bebis längre....

En stor, stor saknad

Den sista veckan har jag tillbringat mest all vaken tid, lite ovaken också, hos Olloll på sjukhuset. Det har verkligen varit upp och ner. Hon har varit nere för räkning, och överraskat oss alla med att komma tillbaka några gånger. Till och med överraskat personalen på sjukhuset.
Men idag släppte hon taget och lämnade oss för att vandra vidare.
Jag saknar henne just nu men jag vet att saknaden kommer att bli så gigantiskt mycket mer när allt som hänt har fått sin tid att sjunka in.
Det har varit en sån påfrestande vecka med toppar och dalar, skratt och tårar och ett huvud som inte riktigt har hängt med i alla snabba kast och besked. Jag har aldrig känt mig så här utmattad psykiskt, jag är helt färdig.
Men nu är det nya tag som gäller för att komma iväg till Turkland på torsdag morgon. Bita ihop och rodda inför det är min plan för de närmsta dagarna så får jag ta sviterna efter det som hänt på en sandstrand i solen när det är dags. Vet inte riktigt om denna semester kom vid precis rätt tillfälle eller väldigt fel.... Rent egoistiskt så känns det ialla fall väldigt välbehövligt.
Jag är ialla fall så glad att vi verkligen fick tid att säga hej då och tid att säga allt som vi ville ha sagt. Kan man ha bra avsked och avslut så var det precis ett sådant vi fick. Tack gode gud för det. Och tack för all tid jag fick med min Olloll. Som barn och som vuxen. Alla år och alla dagar. Från början och till slutet.
Olloll, vi ses i Nangijala om Astrid Lindgren har rätt!


Bilden är tagen för två dagar sedan. Hon var så glad att Beppe hängde vid hennes sida dag ut och dag in.

Ridskolan

Söndag och ridskoledag för Wille. Jag älskar när vi åker iväg till ridskolan varje söndag, bara jag och han. Det är mys det.
Idag var det uppkörning, uppsadling, upptränsning eller vad det nu heter på ridspråk. Duktig var han ialla fall, nästan lite förvånad över hur duktig han är. Han kan namnen på alla olika delar och gör allt utom att dra åt remmarna själv.
Taktisk är han också... när dom fick välja häst själva till dagens övning så tog han den enda lilla häst som han själv når upp till. Smart drag där grabben!

Han fick hämta lilla Dingla i boxen...


...ställa upp henne på gången...


...hämta sadeln i sadelkammaren...


...sätta fast svanskappan...


...dra åt sadeljorden...


...spänna fast tränset...


...och voila! häst och grabb klara och godkända!

Lördagskväll


Ikväll skulle jag egentligen ha nattvandrat... jo just det, man måste ju ha koll på grannbyns dansgala. Men det blev liksom inget av det idag så istället kom Hans med Baileys och Cointrau i högsta hugg. Och nu sitter vi på 4:an och älskar Kaffe Karlsson och hockey....
RSS 2.0