Jupp, frånvaron här kom rätt snabbt igen. Ollol åkte in på sjukan i onsdags så jag har liksom haft lite annat några dagar nu...
Men nu verkar det nästan som att tanta ska reda sig igen. 88 bast, man tror det är liksom kört varje gång nåt händer med den gamla sköra kroppen. Men hon biter ihop, tar fram stålet i sig och förvånar oss alla... En hård tant, min älskade Ollol.
Hon tillochmed skrattar på beställning
Och äter sockerkakan jag bakade.
Välkommen hit! Jag vet inte vad du kan förvänta dig här riktigt.... Det mesta kanske! Jag lever med min blivande (Herr B) och mina tre gullungar, även kallade Huliganen (5 år),Terroristen (3 år) och Lillfisen (nykläckt). Vi bor i vårt älskade röda hus med vita knutar. Jag jobbar på Östersund bästa Hotell (Clarion) och som deltidsbrandman i Krokoms Räddningstjänst. Förövrigt hoppas jag kunna förgylla några små stunder för dig med denna blogg och min fantastiska självdistans som jag hoppas lyser igenom med denna blogg... Ironi! Just det, ironi är bra för hjärtat. Hjärtligt och glatt på rätt sätt. Välkommen till Mickans hak...;)
