In i dimman

Det är tur man har begåvats med förmågan att vara vacker utan den nattliga skönhetsömnen.....
För har man valt att behålla barn som Linus så har man liksom också sagt ok till att vissa dagar lita helt till sin naturliga förtrollande skönhet.
Inatt tex. Herr B hade turen att få den lite mer stillsovande Wille brevid sig. Jag hade lite mindre tur med att få helikopern Linus brevid mig. Sparkar var femte minut gjorde att jag liksom inte riktigt hann somna om innan det var dags att vakna av en ny vänsterfot.
Så vad gör man nu?! Min plan är att dra dagens första träningspass och hoppas på det bästa.
För er andra... hålla sig undan kanske?! För även om mitt ansikte pallar nätter som dessa så törs jag inte lova att humöret har begåvats med samma fantastiska förmåga....


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0