Då står man då på livets andra startlista inför ett skidlopp.... vart tog mitt liv en sån oväntad vändning? Fredrik (AM´s sambo) ska oxå iväg och åka, långa loppet förstås, det blir kul att känna åtminstonde en själ därborta....

Idag glömde jag helt bort hur långa en 6-månaders armar kan vara. Jag höll på att damsuga och hade Linus i vardagsrummet. Helt rutinmässigt så gick jag dit då och då för att kolla till huliganen, när jag en av gångerna möttes av denna bild;

Jag, skyldig, vaddå ?????

Mitt i  nästa städhärva som nystades upp inför mina ögon så ringde Lena och kollade om hon kunde komma förbi. Så då fick jag en helt godkänd och mysig anledning att sätta mig ner och fika och snacka skit...

Skönt avbrott Lena bjöd på..... och mathjälp!

Nu har jag iaf hämtat Wille och känner mig nu redo att lägga mig som jag gjorde efter skidåkningen i söndags....

......med livets goda!

And by the way, Anna Maria ringde igår och frågade om jag och B ville gå på bio.... hon och Fredrik ville låna grabbarna under kvällen, och än en gång, vilka är vi att säga nej?! Tyvärr går det ingen vettig film i vettig tid, så det blir antingen en middag eller en tur i spåret. En stadsvandring är iaf bokad för mig innan B slutar jobba. Så det så!