...har det skett, det jag väntat på så länge.
Linus har gett tillbaka på Wille!

Denna historiska händelse inträffade igår, i våran hall, i middagsväntan, vid sisådär 17,30-snåret...

Wille har under en stor del av Linus uppväxt, säkert som enda barnet i världen, gett sin lillebror ett oräknat antal tjuvnyp och även ett antal slag och sparkar som, om det fanns en barnpolis, säkert skulle ha klassat detta som misshandel....
Nu är det ju jag som är polis i vårat hem, även om Wille ibland tror att han besitter den positionen, och jag ser ju snällt lite mellan fingrarna när det är människor jag tycker om som begår brotten.
Och i Willes fall så har han ännu aldrig blivit frihetsberövad av konstapeln....
Jag har istället väntat och längtat tills den dagen då Linus själv kan ge igen så Wille själv får smaka på det han delar ut.

Och igår hände det alltså...
Wille puttade ner Linus från hans bil som han körde runt på. Linus ramlade ner på sin väldigt mjuka och stötdämpande rumpa och började grina.
Hittills är allt som det brukar vara och morsan var på väg mot brottsplatsen.
MEN DÅ!!! DÅ HÄNDE DET...
Linus får en uppenbarelse och inser att idag ska han bryta mönstret.
Så han slutar kvickt att grina, ställer sig upp, går fram till Wille OCH RYCKER HONOM I HÅRET!!!!! Inte bara en gång UTAN TVÅ!!!!

Min lilla son har äntligen insett att han minsann kan han också....
Nu väntar jag bara på att han också ska inse vilken liten tjockis han faktiskt är och att han kan vinna många fighter framöver bara genom att sätta sig på storebror....
Wille skulle ha lika liten chans att vinna den kampen som Fredriksson har i världscupen....